söndag 4 augusti 2013

Om man litar på allt och alla tar man risken att bli lite bränd emellanåt

Jag har jobbat mycket med mig själv på flera plan de senaste 10 åren. Jag ser dessutom detta s k "jobb" som livslångt och galet intressant. Så länge jag lever så utvecklas jag och där skapar jag mitt jag från en sann inre plats. Lite som en flod som ständigt är i en rörelse framåt. Jag gillar den metaforen på livsutveckling. Som en frisk flod som ibland är lugn och spegelblank och ibland stormig och utan kontroll. 


Det här personliga arbetet med mig själv har resulterat i att jag idag har lätt att se det mesta från ett sunt accepterande och mindfullt perspektiv. Jag inser att jag inte kan skylla på andra hur jag mår och jag vet att ansvaret för mitt mående är mitt i de allra flesta fall. Egen access till välmåendet alltså. Jag dömer sällan andra människor och jag värderar inte allt som alla andra gör över huvudtaget. Jag låter andras handlanden och ageranden vara just andras och bedömer inte utifrån mig och mina värderingar. Jag kan aldrig veta hur det är att vara någon annan oc då kan jag heller aldrig "tycka en massa" om andras ageranden. Detta har självklart resulterat i att jag kan s a s vända andra kinden till i många fall när jag ser och upplever något som känns kränkande eller nedvärderanden mot min egen person.

Detta i kombination med att jag är lite naiv som person och tror gott om de flesta gör att jag väljer att lita på människor i väldigt hög utsträckning. Även i min yrkesprofession som egen företagare. Jag skickar nästan alltid mina varor först och låter kunden betala med en faktura när de mottagit sina saker. Det har praktiskt tagit alltid gått bra - ända tills NU. Nu har det då skett att en kund har tagit emot en beställning och struntat totalt i betalningen av varan. Till saken hör att det var ett unikt exemplar som var väldigt omtyckt och som flera andra hade velat köpa men jag valde att skicka den till hen och dessutom prioritera handhavandet av transporten eftersom det var en önskan från kunden då det var brådskande. 



Idag är känslan tomhet och en stor besvikelse som jag inte riktigt vet vad jag ska göra av. Länge trodde jag att det vilade på ett missförstånd men idag inser jag att det inte är så. Självklart sköter karma sånt här av sig självt och jag kan bara beklaga att det finns människor som med iskallt sinne kan lura andra som har förtroende för dem och ändå umgås med sig själva utan att samvetet biter dem i nacken. 

Jag får ju självklart vidta åtgärder gällande detta men jag tycker det är tråkigt att man ska behöva göra det. Jag vill också kunna fortsätta lita på människor. För mig skulle det betyda att jag blir synisk om jag inte kan lita på andra och det vill jag inte vara. Incidenter som denna gör ändå att jag blir lite fundersam omkring det här med ärlighet, renhårigthet, förtroendekapital och liknande mellanmänskliga företeelser. 

Nåväl jag är förstås enormt tacksam över alla härliga, ärliga fina och underbart givande kunder och klienter jag stött på genom åren och som gjort att jag kan göra det jag gör idag. Jag får så mycket kärlek och medmänsklighet i mötet med mina kunder och jag kommer fortsätta tro på människans godhet och jag kommer fortsätta ge kärlek till alla och envar. Jag kommer inte sluta ha hjärtat öppet på vid gavel med risken att bli blåst, bränd och en aningens tilltufsad emellanåt. Livet vill väl lära mig något med detta också.

Allt gott denna vackra söndagskväll i augusti


14 kommentarer:

  1. Precis sån vill jag också vara, men jag måste erkänna att det inte alltid blir så. Jag tror att jag var bättre på det förr, men det har blivit några smällar genom åren och jag tror att dom gjort att jag inte längre orkar vara så snäll eller leva upp till dom intentionerna i så stor utsträckning jag vill.. Tack för alla fina ord som du skriver, en fröjd att läsa.. kram på dig //

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men du...vi gör alla så gott vi kan
      kramar
      E

      Radera
  2. Jag känner igen mig i din naivitet och tro gott om människor, livet blir ju bättre då.. men det är klart man blir tilltuffsad om något man lagt sin själ i inte tas tillvara på bättre vis.. jag hoppas den där betalningen kommer in... och hens karma och känsla när den tittar på målningen drabbar ju den personen...

    Kramar från Liv och önskan om allt gott

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag hoppas också det...jag tänker så verkligen...suck...this is a part of life
      Storkramen till dig Sunshine
      E

      Radera
  3. Kunde varit skrivet av mig, tänk så lika vi är :)
    Jag litar på allt o alla - tror gott om mina medmänniskor först - innan beviset visar något annan, så'n är jag :)
    Men mera förr - jag försöker att lära mig :)
    Och - jag kommer inte heller att sluta hålla mitt hjärta vidöppet för kärlek o värme :)
    Kärlek o kramis på dig,
    :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag vet inte ens om jag vill sluta vara naiv och lite på allt och alla...trots att man får sig lite smällar hr och där..
      kramar till dig
      E

      Radera
  4. Härligt att läsa om din utveckling! Tja ang att lita på andra - visst kan man göra det men inte när det gäller pengar. Det finns en bra citat om det men just nu kommer inte på det :) Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag har ju läst det där om förtroende och pengar osv...men jag har så svårt att tro att människor vill lura andra små enmansföretag som kämpar järnet för att få det att gå runt. Jaja jag hoppas hon känner det när hon tittar på målningen iaf
      kramar
      E

      Radera
  5. Jag tycker det är jättetrist att du inte fått betalt. Jag förstår inte hur någon kan göra så .. men men.
    Att kunna lita på andra är en vacker egenskap och denna egenskap är inte allt för vanlig.
    Jag tycker att du är fantastisk som aktivt väljer att fortsätta lita på människor.
    Kram chissra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag känner att jag kan inte göra annat för då skulle det betyda att jag liksom blir mer synisk och det kan inte jag...men självklart är det tråkigt och jag blir ju lite ledsen och JÄKLIGT besviken...thats for sure
      kramar
      E

      Radera
  6. Åhh vad tråkigt, jag är precis lika dan, litar på alla och vill alltid se det goda och ge alla nya chanser. Vill så gärna tro på att det goda vinner i längden.Men ibland blir man utnyttjad och pengar är alltid en svår fråga.

    Kram Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja visst är det så...man blir liksom lite tilltufsad...och av någon märklig anledning blir jag lika förvånad varje gång någon är utstuderat oärlig. Det får liksom inte plats i min minnesbank..jaja sånt är livet :)
      kramar
      E

      Radera
  7. Fy vad tråkigt! Ärlighet är oerhört viktigt för mig, så när jag upptäcker att nån blåst mig på olika sätt så känner jag mig så kränkt! Skönt att du ändå kan fokusera på det positiva.

    Kram Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är faktiskt riktigt tråkigt...hmm..*funderar* ja du har nog rätt KRÄNKT är det jag känner mig. Att någon kan utstuderat lura mig när jag själv sträckt ut handen...men men vi är alla olika och karma sköter resten
      kramar till dig
      Emma

      Radera