 |
Nej hörni kära läsare. Nu är det hög tid att skriva lite mer mellanmänskliga saker på den här bloggen. Ni vet sådana saker som ett vanligt verkligt liv faktiskt innehåller också. Inte bara de censurerade sakerna som dyker upp överallt.
Det har ju varit otroligt aktuellt i media och press på sistone ang det här fenomenet att vi alla skriver glorifierande saker på bloggar, twitter, FB, Instagram och annat att allt är perfekt, toppen, bästaste osv. Hemmen är skinande perfekta och alla relationer går till världshistorien i sin totala perfektion. Maten är som tagen ur ett exklusivt matmagasin som finns att inhämta på New Yorks flaschigaste kvarter. Men hey folks så ser inte våra liv ut till största delen. I alla fall inte mitt. När vi visar upp allt det klanderfria och perfekta i våra liv och andra sedan läser detta och jämför med sina egna liv skapas denna strävan, stress och omättliga missnöjsamhet som så många lider av idag.
Så här kommer lite vanlig vardagsaktig information från mitt liv som inte stödjer bilden av perfektion över huvudtaget.
Varsågod, det här är också jag:
Varsågod, det här är också jag:
* Jag är sämst i världen på struktur och organisation och jag har flertalet släng-ner-allt-som-du-inte-vet-vad-du-ska-göra-av-lådor
*Jag äter mycket, ofta och ganska onyttigt emellanåt. Jag försvarar mig med att det är viktigt att livsnjuta för hälsan. (för njuta ja, det är jag sannerligen bra på)
* Jag har en hund som äger mig och inte tvärtom. Ceasar Milan skulle bli galen vid blotta tanken. Det beror på ren skär kärlek till denna hårige lille vän
* Jag har ybersvårt att säga nej till mina barn, så ja, de är nog rätt bortskämda alla tre (på ett bra sätt om ni frågar mig för de är de bästa människorna jag känner och det måste självklart tyda på ett bra föräldrarskap)
* Jag städar aldrig bilen så när den är städad är det någon annan som gjort det.
* Jag älskar att krydda det mesta jag säger med en vis överdrift (säger i alla fall mina barn)
* Jag älskar ett vackert hem men tänder hellre väldoftande doftljus och rökelser och köper lite färska blommor än städar undan noggrant i hörnen. Känns liksom städat ändå med blommor levande ljus och väldoft...häpp
* Stryker nästan aldrig någonting förutom vissa skjortor och gardiner
* Eftersom jag älskar vackra kläder och gärna shoppar udda saker på second hand så sväller mina garderober fullkomligt över eftersom jag inte är alls lika bra på att slänga bort sådant jag inte använder
* Sist och kanske mest "skäms-kuddigt" av allt är att jag ÄLSKAR Karin Mannheimers gamla kultserie "Svenska hjärtan" och har hela serien på DVD och den ses igen och igen med jämna och ojämna mellanrum...(gud ska veta att jag älskar dessa mellanmänskliga och svenskt lagoma relations och kommunikationsskildringar av den karaktären)
Ja jag är en liten märklig filur...I admit.. Jag hade säkert kunnat göra listan betydligt längre men jag väljer att sluta där för idag
Hur ser ditt alldeles vanliga liv ut när ridån gått ner och ingen annan ser på? Dela gärna med dig till oss andra och var med och plocka ner "perfekt-stämpeln" en gång för alla. Livet måste inte vara perfekt för att vara alldeles underbart...och inte du heller <3
Love
MMm, två själar samma tanke.. skrev ett inlägg om det igår.. men jag skrev inte en lista, men blev lite inspirerad.. så det kanske blir en utmaning någon av dagarna :) Som motvikt.. så det inte blir en strömlinjeformad värld utan kantstötta charmiga tallrikar.
SvaraRaderaMed kärlek
Liv
Haha...ja jag såg det Liv. Blir så glad att det är fler som är lite mer "mänskliga" och kan visa flera sidor. Ha dt gott vackra du
RaderaEmma
Att njuta har jag lärt mig genom DIG.
SvaraRaderaAtt andas genom M-L på http://mymindfulnesslife.blogspot.se
Att skriva genom http://queenofkammebornia.se
Tänk vad vi delar med oss genom bloggarna :) LYCKA.
Jag affimerar, njuter och har tillit till Universum ♥
Tack Emma för att du är så annorlundabra! Vanlig och skitudda.
Men goa fina du...vad säger man...blir så himla inutiglad av dina ord. You are a star Jeanette och värd det bästa
Raderakram
Emma
Ja, självklart har alla den där o-perfekta vardagen. Som många kritiserar för att man inte visar, som sagt. Men jag förstår faktiskt inte varför det skulle vara intressant att se ett kladdigt köksbord eller en hög med smutstvätt. Det är väl så mycket härligare att se vackra bilder. Dessutom tror jag att även kritikerna väljer att städa hemmet inför en middagsbjudning. Same same, liksom.
SvaraRaderaFörstår inte heller resonemanget om att vackra bilder på vackra hem skulle vara stressande. Då har man ju andra problem, tror jag. Man kan ju liksom inte förbjuda folk att städa bara för att nån kanske blir stressad över att inte ha hunnit städa. Typ. Ja, nu skruvar jag till det.
Jag har (har haft) oerhört svårt att njuta och se det positiva. Har liksom förbättrings-fokus hela tiden. D v s ser ogräset, ser tvätthögarna, ser kladdet på köksbordet, istället för att se de vackra blomkrukorna, det vackra vädret, de vackra ådringarna i bordet o s v. DET har verkligen bloggen (och bloggerskor som bl a du) lärt mig. Jag kan nu mera lättare beskära det tråkiga redan i huvudet och se det fina. Istället för att bli stressad av andras fina hem så har jag sett det som inspiration. Kan dem så kan jag.
Och förresten, med jämna mellanrum så bjuder jag på o-perfekta bilder och storys om nåt som gått galet.
Ha en härlig helg - perfekt eller o-perfekt ;-)
Kram Lena
Och jag håller inte alls med dig. Det handlar inte om det för mig: För mig handlar det om att livet kan vara UNDERBART trots att det inte är perfekt. Acceptans och livsglädja OAVSETT. Det handlar heller inte om att nån "förbjuds" Jag kommer från ett hem med hög perfektion och ett samhällsklimat som promerar perfektion och det har varit ett stort problem för mig som jag nu tagit mig ur. Jag ser idag charmen i en tvätthög och finner livet i sprickorna i fasaden. Jag ser länkarna till att livet kan vara lite skevt och småsmutsigt och ändå alldeles alldeles UNDERBART. Jag älskar att komma hem till människor som har ett levande hem - inte ett museum. Jag älskar människor som itne ber om ursäkt för att dom gjort något annat än städat....Jag tycker att det vackra ofta är det lite småfula. Jag ser skönheten i rost, ruiner, grånade brädor, och människor med s k skönhetsfel.
RaderaMen det här är ju självkalrt mitt sätt att se det hela och vi delar inte uppfattning här alls :)men det behöver vi ju inte heller...eller hur...
Ha en fin dag och kram på re´
Emma
Jag tror att vi tycker rätt lika, men jag kanske inte fick fram det riktigt. Självklart kan livet vara underbart trots att det inte är perfekt. För det är det ju ganska sällan, tror jag i alla fall. Det där med att förbjuda var inte riktat till dig, utan jag skruvade till en åsikt som många verkar ha.
SvaraRaderaJag är också uppvuxen med perfektion som det enda rätta. Inte i form av städnivå utan människors beteenden. Att man ska vara rätt och göra rätt, vem som nu bestämmer vad som är rätt ;-) Jobbigt! Riktigt jobbigt att aldrig få göra fel! (Nu blev jag visst väldigt privat här). Det har jag tack och lov ruskat av mig det mesta av.
Jag gillar också det slitna, skeva och krokiga. Det så kallade operfekta. Absolut. Har ju själv t ex tillverkat ett soffbord av min kusins gamla ladugårdsplankor. Skevt och operfekt i allra högsta grad.
Jag var på en föreläsning med en ganska flitigt anlitad föreläsare. Innehållet var jättebra, men som föreläsning betraktat var det inte speciellt bra. Kändes oförberett och spretigt. Men, jag tyckte enbart det kändes befriande. Allt måste inte vara så himla perfekt.
Men, jag har inte kommit så långt att jag ser charmen i tvätthögar. Hihi. Jag har en bit kvar i min utveckling;-) Dock föraktar jag absolut inte folk som har synliga tvätthögar då jag kommer hem till dem. Och jag har absolut inga problem med att släppa in folk i mitt hem med kläder över allt, dammråttor i hörnen, diskmedels-skvättiga fönster och ett köksbord som inte blivit avtorkat på 4-5 dagar. (För så ser det ut hos oss). Däremot, om jag bjudit hem folk på middag så vill jag gärna städa lite. (Men jag kanske struntar i fönstren :-))
Och nä, vi behöver inte tycka lika. Även om jag tror att vi gör det i det mesta, som sagt.
Puss & Kram Lena
Kära Lena
RaderaJag håller med dig och vi delar många tankar och värderingar härliga du.
Skickar en stor kram till dig
Emma