När man är en konstnärssjäl som arbetar med skapande och tappar kontakten med den inre inspiratören eller rena kreativiteten känns det nästan som om man blir halv. Eller jag får väl tala för mig själv här. JAG känner mig halv och det lägger sig ett slags dovt obehag mellan huden och själva mig. låter lite flummigt men jag får inte fram någon mer konstruktiv och enklare förklaring. Det är vad som skett med mig nu. Ofta beror detta på att jag varit för långt från penslarna eller skrivandet för lång tid. Jag liksom tappar förbindelsen med mig själv på ett djupare och renare plan.
Jag har åter igen undermedvetet försökt skapa genom att låta någon annans konst inspirera mig, och sedan applicera detta i MIN konst. Men hallå - att jag aldrig lär mig. Det fungerar inte att skapa konst utifrån för min del. Det jag förmedlar måste komma från min innersta kärna och vara en produkt av MIG. Annars är det ju inte ett uttryckssätt utan bara en efterkonstruktion av någon annans uttryckssätt, och det är jag inte alls intresserad av att pyssla med
Nej skärpning Emma Karlsson och måla bara sådant som är fött ur dig själv. Och sluta genast att tro att det finns genvägar till dig själv och din egen sanna kreativitet. En del gör sannerligen inte ett misstag EN gång utan flera gånger för att vara riktigt säker liksom. Haha, jaja sådan är tydligen jag. Nåväl vem är perfekt. Eller som en klok författare skrev en gång "Du behöver inte vara perfekt för att vara alldeles underbar"
Att bloggen inte alls är speciellt väl omhändertagen på sistone beror också på bristen på inre kreativitet, tid och inspiration. Jag förstår om ni tror att jag nästan glömt av den. Men det har jag inte och förhoppningsvis kommer den också att bli mer frekvent uppdaterad
Puss och kram på er
Ta din tid och låt kreativitetsnerven vila så ska du se att den snart spritter till och håller dig sysselsatt med fantastiska skapelser igen. Kramar...
SvaraRaderaÅh.. jag förstår vad du menar. Jag känner samma -"...från min innersta kärna och vara en produkt av mig".
SvaraRaderaJag lider tyvärr inspirations brist..Den bara försvann tidigare idag. Kanske känns det bättre imorgon. Jag hoppas det.
Kram Ann-Louise
Det kan kanske låta konstigt men är det inte helt underbart att bara få vara ibland. Energin går väl upp och ner för oss alla.
SvaraRaderaKram på dig och vila så länge du behöver / Yvonne
Kanske att man ibland behöver vila sina sinnen? Tömma sig och bara vara?
SvaraRaderaAnn
Känner igen det där.. att man känner nån form av obehag som bottnar i ett tappande med kontakten av sig själv.. men det är bra när man lärt sig känna igen det för då vet man ju att det är viktigt att återvända.
SvaraRaderaKramar
Tack alla rara ni för varma kommentarer. Men vill också bara tillägga att jag är bra på att bara vara. kanske lite FÖR bra emellanåt....hihi
SvaraRaderaKram på er och tack för att ni läser och kommenterar. Ni är guld