torsdag 8 december 2011

Ligger något och skaver inuti dig är det kanske dags att plocka bort det

Om någon eller något just nu gör dig uppRÖRD måste det finnas något i dig som dom lyckas RÖRA upp.

Det kan först låta lite smått uppkäftigt vid första tanken. Om man exempelvis har en riktig s k "skitkärring" på sitt arbete eller en moster som jämt ta mig f-n ska prata om sig själv nån stop eller en mamma som ska bestämma vilka val man ska göra, så är det ÄNDÅ ditt val att tillåta dig uppröras av detta. Men tro mig vi gör det för att vi tycker att det är mycket skönare att lägga skuld utanför oss själva och slippa ta ett eget ansvar för det som känns.



Dina tankar om den andra säger egentligen mer om dig än om den man är irriterad på för det är i DIG tankarna bor. Det är i din upplevelseförmåga och föreställningsvärld den här irritationen byggts.

Mår vi bra av irritation och aggressioner då? Nej det gör vi ALDRIG. Groende irritationer leder aldrig till något konstruktivt eller lösningsfokuserat. Det fullkomligt äter vår värdefulla energi och skapar bara dåliga vibrationer som drar till sig ännu mer människor och händelser av samma kategori. Och vem vill vara omgiven av sådant vi inte mår bra av när vi kan välja motsatsen?

Ilska kan bara elimineras av kärlek. Inte helt lätt, I know, men fullt möjligt. 

Så släpp taget. Kika in på dig själv - vad har du i dig som någon lyckats röras upp och gjort dig heligt förbannad? Vad kan DU göra för att bryta den negativa känslan? Kan du deala med personen i fråga och rensa luften, klargöra oklarheter och reda ut? Kan du helt enkelt tänka att du är större än det här och skänka kärlekstankar till din olyckskorp istället för energislukande aggressioner? Kan du t o m känna att du står över sådana oväsentligheter och sätter punkt för negativiteter och går in i en framtid där du väljer godhet och kärlek istället? 

Lyssna på den här då och känn om det kan ligga en sanning i det :

När jag gallskriker åt någon annan och vägrar lyssna (inte orkar lyssna) gör jag det för att tysta ner något i mig som jag inte vill/orkar se eller ta itu med just nu

Nu menar jag inte att vi ska förtränga eller förtrycka irritationer som vi har inom oss. Jag menar snarare att ett alternativ är att antingen plocka upp det, reda ut det med någon eller något och förlåta och gå vidare. Eller acceptera och lämna ifrån sig mentalt och gå vidare. Eller helt enkelt att våga se vår egen del i det som händer och därigenom kanske bearbeta något som man själv burit på inom sig och sedan se klarare, förlåta och gå vidare. Det sämsta alternativet är att behålla aggressionen och låta det vara en drivkraft in i framtiden. Det skapar bara mer negativa ringar på vattnet som grumlar livets fantastiska flod där livsflowet ska kunna flyta i en skön harmoni

(Nu händer det ju tyvärr att vi har riktigt svåra erfarenheter som skapat ilska, hämnd, aggressioner och sorg inuti oss, som t ex misshandel och liknande men det är samma sak där faktiskt. Så länge vi låter det äta sig in i oss och bo kvar där så styr det oss. Så länge vi inte gör något åt det som härbärgerar i oss så har det grepp om vår själ. I dessa mer tragiska situationer kan det självklart krävas mer tid, insatser och yrkesprofessionalitet för att ta sig ur det men ilska föder alltid bara ännu mer ilska. Och har vi en olycksfågel som gjort vårt liv till en mardröm en gång är den inte värd att få bo kvar inom oss för ingen förtjänar att behandlas illa. Så bästa "vapnet" är att bli så lycklig det bara går)


Så fråga dig - är det dags för att sätta punkt för någon gammal svärta eller tramsigt gammalt groll som bott i hjärnan ett tag,  för tro mig det här bor bara i hjärnan

Lycka Till - du är värd all kärlek och omtanke i världen - börja med att ge dig själv det så kommer andra också att göra det. Jag lovar

Puss

4 kommentarer:

  1. Som vanligt så kloka ord. Det känns skönt att bli lite omruskad. Man kan ju inte göra om någon och ingen har rätt att styra ditt liv. För mig är det så konstigt att vissa människor tror att de har det och menar själva att de gör det av omtanke. De flesta av dessa människor tänker, enl mig, utifrån sig själva och sätter sig inte in i den andra personens situation, tyvärr. Idag kommer det massor med snö här uppe så det är så vackert. Vi åker till NKP först imorgon. Lite för riskabelt att ge sig ut på vägarna under eftermiddagen. Ljus och värme och en underbar helg till dig och de dina. Från syster yster i ett snöigt Dalarna/Kram kram

    SvaraRadera
  2. Läser och funderar, och vet inte riktigt hur jag tar hand om mina konflikter, det är ju väldigt kloka ord, men de kan vara svåra att leva i. Men som du säger vi har ett val och jag brukar försöka reda ut i första hand, men oftas låter jag det passera mig för att jag kan ju inte göra nått åt andra, jag kan bara göra nått åt mej själv, och då skiter jag i striden och göra om personen. Däremot är jag väldigt mån om att andra ska må bra och läste A-C kommentar som att styra andra människor, vilket jag kan göra júst av omtanke,men även för mina egna motiv, just för att jag vill ha ett bra liv med de jag älskar, för de är dom jag styr...som nu när jag fick ta strid igen om att få mannen till doktorn, då jag körde över honom totalt eftersom jag var rädd, och med rätt att vara det utifrån att jag önskar oss ett långt liv tillsammans...det visade sig att han kom i tid för att kunna göra nått...prognosen får ses som god nu och jag är glad att jag var egoistisk just i den situationen! Kramar och tack för kloka tankar som skapar eftertanke hos mig!

    SvaraRadera
  3. Det där med att "gallskrika" - är inte det ofta pga att man känner sig missförstådd i ett sammanhang eller i en period då man inte blir sedd eller bekräftad. Då kommer barnet fram ... Blev gallskriken åt för en månad sedan, och för 4-5 år sedan var jag själv sådan som tappade mig ibland.
    Och det där med att ge kärlek - ibland när man inte orkar känna kärlek åt någon, då kan man försöka att i alla fall ge kärlek åt sig själv. Låter kanske själviskt, men hellre det än att inte känna kärlek för någon ;-)
    Ann

    SvaraRadera
  4. Hm.. inte så mycket ilska som skaver som sorg just nu. Men jag tittar på den, accepterar den och lär av den.. och tillåter mig att vara i den och lita på processen. Det händer mkt nu och jag vet inte riktigt vad som är vad.. men det visar sig.

    Kramar från Liv

    SvaraRadera