ÄNTLIGEN

Ni som följt min blogg länge vet att jag har en förkärlek för poesi i allmänhet och Tomas Tranströmer i synnerhet. Ingen kan väl heller ha missat att denna fantastiska svenska poet fått NOBELS LITTERATURPRIS. Jag säer bara YES och bugar och gläds med vår store poet som har förmågan att skriva sig in under huden på människor, ja i alla fall på mig. Han har förmågan att göra det ovardagliga vardagligt och det vardagliga ovardagligt om man nu kan uttrycka sig så. Han kan konsten att nå den innersta kärnan utan alldeles för stora åthävor. Sammanfattningsvis är det föremål för firande när Nobelstiftelsen tagit sitt förnuft till fånga och primerat en av vår tids största poeter och författare. Gött när människor kan uppleva sin egen renässans tycker jag. Grattis Tomas !

Några tänkvärda rader ur mästarens texter

"Det händer att man vaknar om natten och kastar ner några ord snabbt på närmaste papper, på kanten av en tidning (orden strålar av mening!) men på morgonen: samma ord säger ingenting längre, klotter, felsägningar. Eller fragment av den stora nattliga stilen som drog förbi"

"Den här kvinnan köper och köper saker för att kasta i gapet på tomrummet som smyger bakom henne."

"Mitt i livet händer det att döden kommer och tar mått på människan. Det besöket glöms och livet fortsätter. Men kostymen sys i det tysta."
 

"Tiden är ingen raksträcka utan snarare en labyrint, och om man trycker sig mot väggen på rätt ställe kan man höra de skyndande stegen och rösterna, kan man höra sig själv gå förbi där på andra sidan."