Dags att "bänka" sig

Min man är allt en riktig klippa på så många olika sätt.

En "handyman" av stor kaliber.
Nu har han åter igen låtit sin skaparkraft och kreativitet fått blomma ut och resultatet blev den här fina hallbänken med toppenbra förvaringsmöjligheter. (som ni säkert ser så har jag inte stoppat dynan än men jag var så ivrig att visa ändå) Han har dessutom pysslat i hemlighet för att överraska sin kära fru. Nu ska jag nog bara sy ett par rosa eller grönrutiga små kuddar och ställa i hörnen. Lovely :)

Att få människor att hitta sin glöd

Att vara coach är att se människor utvecklas och uppväcka den innebeonde potential vi alla bär på för att förrenkla det radikalt. Det här är min fasta övetygelse och syn på denna härliga yrkesprofession. Som ni alla säkert vet så har coachyrket varit lite i blåsväder i media vid olika tillfällen. Jag känner starkt att vi som är professionella coacher har som uppgift att tvätta bort flumstämpeln och vara stolta för arbete vi gör.

Igår hade jag en s k störtskön gnistrande coach-aha-upplevelse. Det är när en klient ska sammafatta vårt samarbete på ett avslutningsmöte där vi reflekterar och går igenom och tittar i backspegeln vad vi åstadkommit sedan vårt första möte.

Klienten hade det riktigt tungt när vi först träffades och allt, både yrkesmässigt och privat, var nattsvart. Efter tre härliga månader har allt vänt och hon hade gjort enorma framsteg på flera plan pga vårt samarbete. Eller rättare sagt hon har gjort jobbet själv. Jag som coach, har bara hjälpt till att vidgat perspektiven, synliggjort möjligheterna, inspirerat, motiverat, gett positiv feedback och hejat på på olika sätt. Själva arbetet har klienten gjort själv. Hon sa sig ha en helt ny energi och tro på sig själv som lett till dessa radikala framsteg. Yes vi är i land och jag kan släppa taget om klienten och hon kan flyga på egna vingar, rakt in i en hoppfull och fantastisk framtid.

Underbart. This is pure coaching.

Förebilder

Läste ett gammalt blogginlägg av Tomas Enhager om förebilder och jag blev så inspirerad.

Att ha förebilder är ett fantastiskt sätt att bli inspirerad på tycker jag. Att vara en förebild är , om möjligt, kanske ännu bättre. Att förhålla sig till sig själv och andra på ett sätt som gör att ungdomar ser fram emot att växa upp, ta ansvar och vill utvecklas. Att dom kan känna att det är roligt att leva och att det är världens härligaste händelse att bli vuxen.

Vilket otroligt misslyckande av samhället och oss vuxna om barnen inte vill växa upp. Man hör ofta barn och ungdomar säga - Fy f-n för att bli tråkig och vuxen... Jag tror att många unga tycker att tråkighet är synonymt med vuxenlivet

Det behövs mer av det som är värt att leva för i våra liv alltså. Livskrafter. Glädje. Kanske inte arbetet ska ta all vår uppmärksamhet ? Eller ska vi kanske byta jobb så att vi känner att det är fantastiskt kul att gå till jobbet ? Kanske vi ska våga vara lite wild n´crazy mitt i vardagen och möta livet med ett leende? Vad sägs om de´....

Jag har många förebilder och förutom Dalai Lama och Nelson Mandela så är några av dessa :

Pernilla August - En härlig och vacker kvinna som med sitt förhållningssätt alltid inspirerat mig på olika sätt

Raymond Ahlgren - Han knockade mig med sitt Sommarprogram i P1 för något år sedan och har sedan dess varit en av mina förebilder

Louise L Hay - Ni som inte vet vem hon är eller som inte sett eller läst "You can heal your life" säger jag bara GÖR DET så förstår ni varför hon är en förebild
Kay Pollack - underbara, ömsinta, härliga, livsbejakande och fantastiska Kay som dessutom gjort sveriges genom tidernas bästa svenska film "Så som i himmelen"

Pippi Långstrump - Sund, kreativ, rebellisk, rättvis, går sin egen väg och ifrågasätter hur allt brukar vara och gör sedan gärna tvärtom. Lovely girl. (Kanske är det ett försvar för att det bor en liten rebellisk Pippilotta i mig som aldrig flyttar ut)

Vilka förebilder har du ? Fundera gärna ut några som du kan inspireras av på olika sätt och klipp ut bilder på dessa. Sätt in dom i en inspirationspärm tillsammans med andra bilder, ordspråk, dikter eller liknande. Sen kan du bläddra och njuta när du känner att du behöver energi i vardagen. HÄRLIGT :)

Love...

Att flytta sin gräns för vad som är jobbigt

Idag när jag lyssnade på Martin Stenmark när han gästade Mix Megapol fick jag fart på tankeverksamheten igen.

Han berättade om sin resa till Nepal och cykelloppet "Yak Attack" som sträcker sig 50 mil längs Annapurna Circuit i trakterna runt Mount Everesth i Himalayas magiska bergstrakter. Han cyklade 50 mil på 10 dagar på, på hög höjd dessutom. Han berättade hur han grät de 2 första dagarna och hur han kunde cykla i ren uppförsbacke (vi snackar ingen liten kulle här) i 4 timmar i sträck. Han nämnde då att man blir förändrad efter en sån här upplevelse och att "man flyttar gränsen för vad som är jobbigt"

De där orden landade i mig. Det är något som många av oss borde göra emellanåt. Flytta vår inre gnällgräns så att vardagliga "uppförsbackar" känns lättare att hantera och förhålla sig till, bredda perspektiven och flytta referensramarna längre ut. Det skapar också fler nyanser till livet i stort.

Nu ska jag inte cykla i Himalaya men kanske andra saker som får MIN gnällgräns att flyttas en aning. En sådan sak kan för mig vara en pilgrimsvandring i ensamhet, som är en av mina framtidsplaner.

Ett annat sätt för mig att flytta och testa gnällgränsen en aning är viryayoga. Jag är nybörjare och jag visste inte att jag hade muskler på alla dessa märkliga ställen i kroppen. Efter gårdagens pass är jag lite mör men energifylld Jag har hittat mitt sätt att träna och visa omtänksamhet mot min kropp. Jag är lyrisk :)

Namaste...

Apropå att se saker från olika håll...

"Konsten är väl inte att veta om det blir dåligt väder.
Konsten är att ha ett paraply när det regnar"

Det kallas kärlek och det är större än allt

"Det vackraste i livet kan inte köpas för pengar"

Gudomlig inspiration

Jag har tillbringat några dagar i vår kungliga huvudstad. Har nämligen varit på kurs i team coaching. Utvecklande, intressant, lärorikt, roligt och ja listan kan bli lång på min beskrivning av
dessa härliga dagar. Jag älskar att arbeta med grupper. Det händer dynamiska saker i grupp.


På tåget ner hamnade jag bredvid en underbart skön kvinna som jag samtalade om existensiella livsfrågor och intressanta vardagsreflektioner med. Vi bytte visitkort och kommer definitivt att ses igen. Hon kändes som en ängel på jorden och jag är så glad för alla sköna intressanta möten. Man attraherar förmodligen det man är full av och just nu är jag nog ganska öppen för att släppa in nya vindar i mitt röriga liv. Är ingen vän av stagnation så det här gör mig glad i själen. Jag kan också tänka på vad man missar om man inte vågar ta kontakt med främmande människor som passerar på livsstigen.



Min vistelse började så underbart med en date med Vida, min vackra bloggvän och vardagsprinsessa, på självaste nationaldagen. Långa samtal i skenet av kvällssol i sommarstockholm. Hon hade också gåvor till mig som gjorde mig inutivarm på alla sätt.
Ett egenhändigt tillverkat armband med en hawaiansk träbricka med texten "Divine Inspiration" - bara för mig. Sen fick jag Pippi Power av Gitte Jörgensen som är en FÄRGKLICK och ett annorlunda inslag i kategorin personlig utvecklingsböcker. Jag använder den även i min coaching (kanske för att jag bär vissa personlighetsdrag av Pippi Långstrump, vad vet jag)

Life is wonderful...

Remember...

Våga yoga

Att ta hand om sig själv och sin kropp är väl ändå den bästa gåvan man kan ge sig själv. Därför tog jag beslutet att börja med yoga. Märkligt kan tyckas att jag inte gjort det tidigare. Nåja, igår gick startskottet i alla fall. Mitt första viryayogapass är avklarat och jag är redan frälst.

Viryayoga är en dynamisk yogaform som i flödande yogaserier ger dig en tuff och rolig träning. Virya betyder på sanskrit, entusiasm, energi eller, kraft, och tanken är tydligen att den just ska ge kraft och energi. Entusiasm, syftar till förtjusning och lekfullhet och det inspirerar förhoppningsvis till experimentlusta och till att ge sig ut på upptäcksfärd i kroppens och sinnets landskap.

Underbart om ni frågar mig :)

Så skönt att gå igenom hela kroppen och känna att man verkligen HAR en kropp. Känner mig lite sugen att införskaffa boken "Våga Yoga" av Josephine Selander som handlar om just Viryayoga och dess filosofi.