söndag 17 augusti 2014

När mina tankar blir en jäkligt viktig målning



En ny målning börjar ta sin slutgiltiga form.
Den är ett försök att illustrera min ständiga balansering mellan den vardagliga materiella värld vi alla lever i och den andliga värld som finns inom oss och runt om oss. Att hitta sitt alldeles egna personliga sätt att leva sitt liv. Att vi inte är ensamma även om vi ofta känner oss ensamma. Jag har en övertygelse om att vi alla är en del av varandra och att allt hänger ihop. Ibland uppstår en slags frustration inom mig när vi hänger upp våra värdefulla liv runt triviala och låtsas-viktiga saker som pengar, fulla kalendrar, att ha dyraste kostymen, hierarkier, konsumtion och att ständigt vara tillgänglig. Jag tror vi behöver vara varsamma med det som är viktigt på riktigt som t ex varandra, hälsa, jorden vi står och går på, kärlek, glädje, tid och ett fredligt tänk. 


Den här målningen blev så pass mycket "jag" att den fick åka raka vägen ut i mitt skyltfönster vid ateljén. Jag inbillar mig att jag genom min konst kan skapa nya ringar på vattnet. Om än små. Ringar av eftertanke eller kanske bara tanke om att det vi ser med blotta ögat kanske inte är allt. Jag vill få människor att tänka själva och våga friställa sig det som etablissemanget vill få oss att tro är "sanning" Men du har ju din sanning så som jag har min. 


Och om du känner med hjärtat och låter ögat vila för en kort sekund så kanske du känner henne/honom. En ängel eller en känsla av frihet eller ett osynligt medvetande. Kanske, kanske inte. Välj själv. Men följ inte andras sanningar om de inte känns rätt för dig,  för det är bara starka individer som lyckats med konststycket att proklamera SINA övertygelser som de rätta övertygelserna. Men de rätta för dig kan aldrig vara någon annans, det kan bara vara dina egna


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar