Att våga vara rädd

Jag arbetar ju mycket med mental träning, coaching och positivt tänkande. Det här betyder INTE att man förtränger känslor eller smetar över obearbetade känslominnen och rädslor med nya påklistrade positivismer. Det betyder heller inte att man rymmer ifrån det man känner eller kämpar emot rädslan. Ni vet ju själva hur bra det går att måla ny fräsch färg på gammal flagnad husfasad. Inget bra alternativ.

Ett exempel på detta kan jag dela med mig av från mitt eget liv och mina egna upplevelser. Jag har ju, som ni kanske vet, sagt upp mig från en fast tjänst, brutit upp från all trygghet och flyttat till Göteborg. Det här har betytt enormt många tanketimmar och funderingar men kanske mest en otrolig rädsla för det nya. Jag har också fått se många rynkade näsor och ruskade huvuden pga att man liksom "inte gör så". Men JAG gör så. Jag går ditt hjärtat leder mig och nu pekade det hitåt.
Jag ville verkligen ta ett steg ut i det okända. Ändå velades det en hel del eftersom jag var rädd att lämna det invanda och välkända bakom mig och gå rakt ut i det nya okända. Efter 42 år i Dalarna var det dags att kavla upp ärmarna, packa och bege sig till den nya stora staden på västkusten. Att önska förändring men samtidigt paradoxalt nog klamra sig fast vid det gamla. Motsägande och motsträviga inre röster kan störa både nattsömn och dagsnärvaro även om det är de mest förankrade besluten.Det här måste vi helt enkelt stå ut med om vi ska kunna våga skapa en ny önskad tillvaro. Det är ganska omvälvande och besvärligt att dra upp sina rötter och plötsligt försöka hitta den plattform där man kan plantera om sig. Men om man vet vad det handlar om så är det värt att känna det här. Det är mer än utvecklande att våga vara nära sina känslor även om de inte alltid är rosenröda och doftar vanlij.

Så rädd jag varit under den här "resans" gång men jag är inte rädd för min rädsla och jag låter den definitivt inte styra mitt liv och mina val. Jag vågar vara i rädslan och därigenom fråga mig vad det är jag vill med mitt liv, vad vill jag få ut av livsresan, är jag trogen mina värderingar osv osv.

Det är inte farligt att vara rädd en stund i livet. Det skadar oss mer om vi försöker rymma ifrån det vi känner och låter det invanda gamla mönstren vara ledstjärnor. Då får vi aldrig leva det liv vi själva vill och vi är definitivt inte trogna våra värderingar. Ellerhur?!

Så lyssna till dig själv och dina rädslor. Vill de säga dig något du försöker fly undan ? Är du trogen dina värderingar ?

Ha en fin tisdagskväll alla härliga bloggläsare

kram