söndag 31 mars 2013

Låt inte tanken lura dig att tro något ogrundat som inte är sant



När påsken är att njuta är påsken i sitt rätta element om ni frågar mig. Att utan stress känna gemenskap, ledighet och lycka i stunden är att LEVA. Att vi dessutom haft den stora förmånen att solen värmt våra näsor och berikat våra dagar har inte gjort saken sämre. Så underbart vackert att avnjuta lediga dagar här på "bästkusten" med nära och kära omkring sig. Inga måsten eller klockor som stör rytmen. I ärlighetens namn hade jag inte ens koll på att klockan skulle ställas fram idag. Nåväl nu är den framställd och jag har insett att vi har sommartiden i vår dagliga puls.

Flera sköna långpromenader och soliga picknickar runt havet, underbar påskmiddag, prinspussar och förtäring av alldeles på tok för mycket godis ja, det är sådant jag sysslat med de senaste dygnen. Livsnjuteri på hög nivå med andra ord. Jag är bra på livsnjuteri över lag faktiskt. Thank you God för det. Varför ska man annars leva om man ändå inte passar på att njuta av det under tiden kan jag tycka.



Det tar mig osökt in på ämnet lycka. Ett ganska kontroversiellt ämne som det ofta skrivits om spaltmeter efter spaltmeter i media och böcker (så även i min bok "Du behöver inte vara perfekt för att vara alldeles underbar"). Det är ju något jag jobbar med i min yrkesroll som coach, föreläsare och personlig utvecklare. Det intresserar mig något alldeles enormt och kanske just därför jag inte kan hålla mig borta från ämnet. Att säga vad LYCKA innebär generellt är ganska svårt förstås för det är självklart i grunden individbaserat. Det finns dock vissa fundamentala grundstenar som håller oss borta från den vardagliga känslan av lycka. För visst kan vi väl alla enas om att lycka är en känsla och ett sinnestillstånd som vi själva delvis (nästan uteslutande) kan påverka själva. Nåväl den första och vanligaste orsaken till att vi inte känner lycka är att det står en annan sak i vägen som gör att vi inte når vår egen känsla av lycka i nuet. Det är oro. Ett fenomen som vi alla känner till mer eller mindre. De vanligaste orsakerna till oro är:

* Sjukdom
* Rädsla att misslyckas
* Att inte ha kontroll
* Världen är farlig
* Ekonomi
* Rädsla att bli ensam

När ett orosämne dyker upp i våra tankar sätter ofta våra författaregenskaper igång med stora mått. Vi blir nämligen enormt skickliga på att "skriva ihop" berättelser om ämnet som skulle kunna hända.  Vi skapar alltså berättelser om det vi befarar och förfasar oss över men som det egentligen inte ligger en enda sanning i. Det är rena antaganden som får husera fritt i våra tankemönster och ta en enorm plats av vår mentala vardag. Vi tror att....vi räds att....tänk om det skulle hända...men om det värsta händer så.... osv osv. Sen låter vi tanken bygga katastrofscenarior om framtiden som det inte ligger någon som helst grundläggande bevis eller sanning i. Tämligen onödigt ödslande av stundens närvaro och energi. Eller hur? Ogrundade orostankar idag som berör imorgon kommer inte att göra morgondagen bättre - bara dagen idag sämre. 



Dessutom händer de mesta av det vi oroas oss över aldrig. Titta bara på ditt eget liv i backspegeln. Kommer du ihåg hur många gånger du oroat dig över små och stora saker som sedan visade sig få ett alldeles fantastiskt resultat. Oron var alltså helt onödig och ogrundad. Vi är ju här idag och även om vi blivit lite tilltufsade på vägen hit av livets små och stor käftsmällar så klarar vi det mesta eftersom vi faktiskt lever och andas och upplever den här söndagen i april. Att trilla ner i diket ibland betyder oftast inte slutet utan bara att vi ruskar av oss och går vidare med nya lärdomar i ryggsäcken.

Byron Katie tar i sin bok "Älska livet som det är" upp frågeställningar som är otroligt användbara i det här sammanhanget. Prova det på dina egna orosmoln som grumlar din vardag.

1. Är det sant?
2. Kan du vara fullkomligt säker på att det är sant?
3. Hur känns det när du tänker den tanken?
4. Hur skulle det kännas om den här oönskade tanken uteblev?

Om du sedan efter att har svarat på dessa frågor gör en total twist i tanken och börjar aktivt att åtminstone leka med den motsatta tanken. You have absolutely nothing to loose.  Exempelvis istället för "det värsta som kan hända" tänker på "det bästa som kan hända" Det finns oftast ingen som vare sig kan bevisa att faktiskt det bästa eller sämsta KAN hända. Så varför inte börja bolla med den tanken som faktiskt ger mer sinnesro och glädje i själen än oro och ångest inför framtiden. Lever man sedan som jag efter Lagen om Attraktion så behöver jag ju inte nämna vilken tanke som är mest luckrativ även ur det hänseendet.

Låt inte dina tankar lura dig. Du äger dem. De äger inte dig

Puss, kram och god fortsättning på påskhelgen




torsdag 28 mars 2013

Färgsprakande förebild som firat sin 93-årsdag


Jag älskar att fascineras av förebilder i livet. Stjärnor som skiner extra mycket på min livshimmel. En av dem är konstnären och designern Ilona Royce Smithkin som härom dagen fyllde 93 härlig år. Jag har skrivit om henne förut men eftersom det är en bloggares frihet så primerar jag henne igen. Hon har så mycket att lära oss andra om hur livet kan levas fullt ut. Hon är mer levande och ung i sinnet än många trötta 25-åringar 

Ni kan se mer av min härliga färgsprakande kvinnliga förebild HÄR

När ni känner er deppiga kan ni kika på massor av klipp med Ilona på Youtube där hon delar med sig av sin syn på liv, skapande, kärlek och allt fantastiskt däremellan.

Grattis Ilona och tack för att du lyser som den starkaste av stjärnor på livshimlen


onsdag 27 mars 2013

Poetiska tankar om livet i allmänhet och välmåendet i synnerhet


De mesta av min poesi hamna i byrålådan men ibland sipprar de poetiska raderna ut till allmänhetens beskådan. Jag älskar att måla vardagen vackrare eller lättare att förstå med poesin som verktyg. Jag är nog en riktigt "sucker" för det poetiska språket och faller handlöst när jag läser någon annans poesi som lyckas slå an på en av mina egna själsliga strängar. När diktjaget i någon annans dikt talar direkt till den delen av mig som kanske inte alltid har ett eget språk.

För något år sedan ringde man faktiskt från radioprogrammet "Karlavagnen" och frågade om jag ville vara med och berätta vad lyriken och poesin betyder för mig och mitt liv. Det var Sven Wollters dotter Stina Wollter som läst min blogg och tyckte om det hon läste. Hon arbetade som en av programledarna i Karlavagnen då. Hon hade nämligen också fastnat för mitt uttryck som jag nämnt i ett inlägg "ibland behöver mina dikter en tavla att landa i" Hon tyckte att det var fascinerande att använda de båda konstformerna poesi och måleri i ett slags gemensamt uttryck. Ja kanske är det lite coolt. Jag har alltid försett mina målningar med ord så för mig ter det sig rätt naturligt. Andra kan tycka att det stör lite att målningarna bär ord eftersom det tar ifrån betraktaren den fria tolkningen. Det kan nog ligga nåt i det också

Jag är nog en rätt märklig filur som bär ett lika brådjupt filosfiskt tänkande som socialt käckt vardagsbemötande. Jag trivs dessutom i de båda delarna av mig själv. Kanske är orden och konsten mitt sätt att hantera detta och förstå mig själv och behålla en slags balans mellan allt detta som är jag. Jag har många gånger under mitt liv förlorat mig själv när jag inte förstått mig själv och mina trasseltankar. Jag har försökt förtränga delar av mig själv istället för att tycka om mig själv så som jag är och bibehålla en mental balans. Jag har trott att egots tankepåverkan är en sanning och låtit det påverka mina dagar. Jag insåg inte att jag äger tanken och ur den uppstår känslorna. 
Idag vet jag bättre. Men det kräver ständigt underhåll av mig själv, mina behov och en villkorslös kärlek till mig så som jag är. Det här måste hela tiden hållas efter på samma sätt som fysisk kondition. Ett sätt, bland många andra, att underhålla detta för mig är just poesi. Andra sätt är meditation, målande, fysisk träning, omge mig med "rätt personer", böcker som inspirerar, förebilder bl a. 

Jahaja så här kan det gå. Jag skulle bara lägga ut en bild med min dikt på och så slutade det med en halv c-uppsats som inlägg. We´ll never know what life brings.

Ha en fin onsdag och förgyll nuet efter bästa förmåga. Det tänker jag göra

kram



torsdag 21 mars 2013

Äpplet faller inte så långt från mormors-trädet



"Cornelis goes mormor"

Visst är vi väl lite lika min lilla trubadurunge och jag


onsdag 20 mars 2013

En ny målning börjar bli färdig

Harmony and Peace <3

När vi byter tåg är det bra om det första stannat först

Att positivt tänkande är ett aktivt val kan nog många hålla med om idag. Att det också står många vinster att hämta när man väljer att leva ett liv ur ett positivt perspektiv och med glädje som bränsle är väl vid det här laget egentligen inte heller någon nyhet. Ändå kan det ibland vara svårt att i skarpt läge behålla ett positivt fokus och en skön attityd som gagna både en själv och omgivningen. 

Det kan ibland vara så att distansen mellan negativa tankar och positiva är för stor för att man ens ska kunna ta sig med bara ett steg däremellan. När vi inte klarar det händer det att vi slår på oss själva för att vi inte har kapacitet att tänka positivt fast vi så gärna vill. Vilket bara försämrar läget ännu mer. Betänk att ni sitter på ett negativitetståg som rusar fram i hög hastighet. Så vill ni byta till ett positivitetståg som också rusar fram i samma hastighet. Det är ju nästintill omöjligt om vi inte likt Pippi Långtstrump ska byta tåg i farten då. Det är en bättre idé att det tåg vi sitter på får sakta ner först för att kunna ha möjlighet att byta till ett annat. Eller hur?



Ett bra knep är att ta kommando över tankarna och bestämt sätta sig själv i förarsätet i sitt eget liv istället för att simma omkring i ett vakuum där vi tror att tankarna bara drabbar oss. Jag har dock lärt mig efter att ha arbetat med detta i många år rent professionellt men också privat att det är svårt att byta spår direkt. Det är lättare att slussa sig över "bit by bit". 

När vi tänker positivt och handlar i enlighet med oss själva och våra önskvärda mål och drömmar så går vi framåt, närmare våra mål. När vi tänker negativt, fokuserar på hinder och problem så har vi tyvärr lagt i backen och vi skapar en större distans mellan våra mål och oss själva. Enkel ekvation, vi går bakåt. Vi kan säga att vi mentalbackar eller tankebackar bort från välmående och önskvärda känslor.

Det vi oftast gör i detta läget är att vi inte bara backar, vi accelererar också. Alltså vi späder på våra negativa tankar för vi liksom fastnar med foten på gaspedalen och styr åt fel håll. Detta kan då också resultera i att vi stöter på fler problem och hinder på vägen som motsätter sig målfokusering och välmående ännu mer. Att nu förflytta sig mentalt till tokpositiva tankar på en gång är inte lätt. I know. Betänk bara hur bra det går att kasta i ettan på bilen medan du rullar bakåt i hög hastighet. Finns andra knep. So listen to this

Det första vi ska göra då är självklart att släppa gaspedalen. Byt ut personligt detaljerat negativa tankar om dig själv och själva problemet till mer generellt negativa tankar. Det är inte så svårt nämligen. Från t ex "nu kommer allt att gå åt helvete för mig och jag förlorar mitt jobb osv" till "idag är det nog banne mig en riktigt "bad day och jag accepterar väl skiten då" Detta tar udden av den värsta negativiteten

Nästa steg är att så att säga lägga i friläge och tänka lite mer generellt och försiktigt positiva tankar som t ex "det kanske är en rätt bra dag idag ändå" eller "äsch, det kanske inte är en SÅ dålig dag idag" eller "vilket nice väder universum bjuder på idag" eller "tack för att jag i alla fall lever och har en möjlighet att förbättra NÅT" 

När du känner att friläge liksom infunnit sig är det dags att byta växel. Tredje steget är att nu kan du gå in på detaljerat personliga och tokpositiva tankar om du så vill. Som exempelvis "idag är det MIN tur att lyckas" eller "ingen kommer att lyckas med det här så bra som jag" eller "klart jag fixar det här, snart är jag vid målet och jag är KUNG på det här"



Så där ju nu kan du gasa igen, lyfta blicken och styra mot de mål du vill uppnå. DU har nu rätt bränsle och siktet är rätt inställt. Veva nu ner rutorna, på med solbrillorna och glid fram i den fart du själv önskar. Du är på väg mot dina mål och kom ihåg att det är nu lättare att njuta på vägen också och närvara i stunden.

Kom ihåg att det här är MITT sätt att se och bemöta livet. Det är inte den universella sanningen. Ta bara till dig det du själv vill

Good luck Sweetie, du är KUNG/DROTTNING i ditt eget liv. Om du vill förstås :)




tisdag 19 mars 2013

Att LEVA sig genom dagen och inte bara ÖVERleva



Dagens beställningsjobb är färdigt. Check. Ganska nöjd faktiskt. Har gjort den här målningen i en liknande tappning innan. Den blev såld innan den torkat. Sedan är det jättemånga som frågat om de kan få en likadan ungefär men jag har sagt nej. Den här gången kändes det dock inspirerande och kul så jag sa ja. Det är en konstnärs frihet. Det är en bit av texten i Sarah Dawn Finers "En kärleksvisa" som jag sprängt in i målningen. 



Sen är det viktigt med pauser på mitt jobb. Så här får man ta kaffe och läsa Edith Södergran och Lars Norén hur ofta man vill faktiskt. Det är viktigt att LEVA sig genom dagen oavsett om det är en arbetsdag eller ledig dag. Vi kan inte bara ständigt ÖVERleva.
Tänk vilken klok och bra boss jag har på mitt jobb som inser det. En boss som verkligen förstår sig på det här med personlvård.




Tisdag är en bra dag för att vara livsglad och närvarande





Ljusen tända i min lilla ateljé och penslarna vallade så nu kör vi.

onsdag 13 mars 2013

En ny dag i min hand



Vaknar upp till min egen inbyggda väckarklocka. Ler. Kikar mot sovrumsfönstret och världen och tänker "Yes jag får en ny dag att förvalta och göra minnesvärd och ytterligare en möjlighet att göra världen lite bättre" 
Hur mycket rent livsguld glimmar inte i den tanken 
Vi väljer själva förhållningssätt till dagen och allt vad den kommer att innebära. Vi sätter också ribban redan från start. 
Welcome thursday <3

Kära gud, tack som fan för det vackraste du givit mig









Ibland när solen skiner generöst från en klarblå himmel i mars, fåglar sjunger nåt om kärlek och vår och jag har mina bästa Converse på mina promenerande fötter ja, då känns det som om det finns en spunnen silvertråd uppåt till något större och nåt högre. Jag blir lite högtidlig för mig själv och då känner jag tack som fan gud för de här tre själarna. Vad vore jag förutan er älskade, älskade ungar. Ni är större än allt



lördag 9 mars 2013

Komfortzon hej då

Vi pratar ju ofta om att röra oss utanför eller innanför komfortzonen. Det blir nästan lite tjatigt. Men det är faktiskt så att om vi aldrig ger oss av från vår invanda hemma-varma och trygga komfortzon kommer vi aldrig att utvecklas. Här sker ren stagnation. Om det nu ÄR så att du absolut inte vill utvecklas så kan du sluta läsa här och så kan du slå dig ner, känna dig hemma och börja betala hyra i komfortzonen utan problem.




Men om du är en av alla oss som vill utvecklas här i livet ja, då är det så att du måste bege dig ut ifrån "faro-fri" zon emellanåt. Varför då kan man undra? Jo allt som sker i K-zonen är handlingar, saker och relationer som byggs utifrån, vanor, rutiner, erfarenheter och trygghet. Dessa beteenden orsakar i sin tur en aktivering av autopiloten. Vi gör saker utan att vi tänker på det och allt går på löpande-band-principer. Det är viktigt för oss att befinna oss i K-zonen - men inte HELA TIDEN

Om vi däremot ger oss iväg ut i U-zonen börjar vi röra oss där vi måste lita på oss själva och på att livet tar emot oss om vi hoppar. När vi går från K-zon till U-zon börjar vi mobilisera andra styrkor och beteenden. Det första som händer är ett stresspåslag aktiverat av känslan att vi INTE varit här förut. Musklerna får en större blodgenomströmning. Dock vill jag meddela att bortom denna rädsla finns en styrka, ambition och motivation. Om vi inte ger vika för rädslan utan trotsar denna och faktiskt övervinner det lilla subtila obehag som det innebär att vistas i U-zonen så kommer vi att känna en enorm stolthet och styrka med oss själva.

Det räcker inte med det. Detta medför nämligen att vår K-zon förstoras i omfång varje gång vi övervinner vår U-zonsrädsla och vi blir modigare och utvecklas mer och mer för varje gång. Expanderandet av K-zon medför också automatiskt ett förstorande av U-zonerna runt omkring, vilket i sin tur innebär att vi får ut mer av livet över lag och vi växer som människor.



Det händer att många av oss får kalla fötter när vi upplever rädslan som uppstår när vi befinner oss utanför vår K-zon. Det är oftast just en rädsla för själva rädslan. Vi klarar inte av att vistas i rädslan och sticker tillbaka till K-zonen igen. Detta innebär tyvärr det motsatta, nämligen en förminskning av K-zonen istället för expandering, beroende på ängsligheten och besvikelsen på oss själva för att vi så att säga "bangade" och lät rädslan vinna. Vårt livsfält blir mindre och mindre och vi vågar till slut inte utmana oss själva alls.

Så gör det där du är lite rädd för och du får kraft. Om du låter bli tas kraften istället ifrån dig. Var starkare än rädslan. Den försöker bara lura dig att du inte kan, vågar, vill eller har möjlighet. Stagnation leder inte framåt, men det gör utveckling

Du kan om du vill

Lycka till

torsdag 7 mars 2013

Vi kan alltid välja hur nåbara och närvarande vi vill vara

Tänk så ofta man hör idag att alla dessa Iphones och Smartphones är av ondo eftersom de nästan förstör våra liv och vi sitter med näsan ner i skärmen och snäckorna i öronen istället för att vara närvarande i nuet. T o m jag har skrivit inlägg om detta så jag kan hålla med till viss del. Jag är ju en närvaro-junkie så självklart kan jag se en poäng där. Men kära vänner det beror ju på HUR vi använder dessa nutidens stora "kommunikationsunderlättare"

Vi säger också ofta att det inte kan vara sunt att vi alltid ska vara nåbara eller/och tillgängliga. Självklart inte och det är därför det finns en on/off-knapp och det är därför vi själva kan välja att lämna den hemma när vi går ut och vill vara ifred. Lätt som en plätt om man frågar mig

Jag håller faktiskt inte med om denna offertankeinställning till mobilanvändandet. Som om vi inte själva är orsaken. Vi skyller på själva telefonen, telefonbolagen, samhället, informationsflödet, mediaforum osv när det är vi själva som är upphovet. Det är ju egentligen att fördumma oss själva och vår egen fria vilja att själva välja. 



Eftersom jag tycker att det är lättare att förmedla mina tankar med metaforer så brukar jag säga att man kan likna det vid att grannen slår ned oss med en stekpanna och vi väljer att skuldbelägga stekpannan istället för grannen. Är ni med? 

Jag har lite confessiontime här och erkänner direkt att jag umgås rätt ofta med min telefon eftersom den är en hjälpreda både i mitt egna yrkesverksamma företagande. Men också enormt värdefull i mitt privata Emma-liv. Förutom rena samtal (som faktiskt dock inte är jättemånga för min del eftersom jag inte är en telefonpratare av rang) så använder jag den bl a på följande sätt:

*Jag läser mail (vilket jag dock ska sluta med eftersom mailhanteringen ska schemaläggas och bara läsas och hanteras via datorn i framtiden) 
*Jag fotar enormt mycket och fångar ögonblick i livet på ett som skulle gå till spillo om jag inte snabbt och enkelt kunde föreviga det hela med telefonen. Jag kan ju också dela med mig till någon annan hur enastående min upplevelse var. 
* Jag lyssnar på massor av böcker via Storytel. Tänk så många promenader i regn och rusk som förgyllts med en god bok 
* Rockar fett  och njuter till musik som jag bara älskar. Det förhöjer både gymvistelser, städning och spårvagnsresor emellanåt
* GPS...herregud vad gjorde man före innan man hade GPS:en i tfn. Har man ett lokalsinne som en korkad, blind och nersutten köksstol så är det en räddning som både underlättar vardagen och sparar tid.
* Kalendern är en superhjälpreda
* skriver små komihåg-meddelanden till mig själv
* Och betänk alla sms man rodnat över, skrattat åt, berusats av, berikats av och framför allt blivit fullständigt kärleksknockad av. Oräkneliga är nog de små textmeddelanden som på ett eller annat sätt förändrat våra liv i större eller mindre skala

Ja det är några av de användningsområden som jag utnyttjar och tycker är fenomenalt värdefulla i vardagen. När jag tröttnar eller inte vill vara nåbar så stänger jag som sagt bara av min mobil eller lämnar den hemma. Thats up to me. Skulle någon opponera sig mot detta så ligger problemet hos dem. 

Något som jag däremot inte använder den till ÄN är en projektorfunktion. Jag är dock mäkta sugen på en sådan att använda mig av när jag gör större väggmålningar och får upp motivet i jätteformat på direkten. Dagens utveckling är imponerande måste jag tillstå. Hittade en på Phonehouse hemsida som jag gärna vill ha. Kanske kommer tomten med en sådan här på vårkanten. Han jobbar väl året runt vår rödklädde vän, för jag har då aldrig sett någon arbetslös tomte köandes till AF på sommarhalvåret

Kram på er och använd era telefoner på det sätt som passar er och strunta i vad andra tycker...det gör jag

Nu lite vårsolsglitter






En önskan som i en liten ask


Jag fick en fin gåva av en finfin vän för ett bra tag sedan. Det är en önske-ask där man förvarar sina drömmar som man vill ska uppfyllas. Den här fina lilla asken som man kan välja att ha runt halsen, i fönstret, på väggen eller i fickan, går att öppna för att man ska stoppa i den nedskrivna önskan/drömmen som man vill manifestera. Den har suttit i mitt sovrum sedan jag fick den. Som om den väntade på rätt tillfälle och rätt önskan av bevara.
Idag var det dags. Nu rymmer den min högsta önskan.

Jag ler vid vetskapen och jag älskar små symboliska handlingar som denna

Vet du vilken av dina drömmar som förtjänar att bevaras i en önskeask, redo att manifesteras och förverkligas?




tisdag 5 mars 2013

Du och jag = Koagulerad energi

Det här med andlighet är ett intressant fenomen som kategoriseras som "flummerier" för många av oss. All respekt för det. Det finns vissa saker som jag också anser vara flummigt. Kanske beror det oftast på att jag inte riktigt förstår det eller att det inte går i linje med det som jag uppfattar som intressant och värt att lägga min energi på. Nåväl det jag vill komma till idag är vad andlighet kontra materia och fysiska ting innebär för MIG. Jag ser det så här (ungefär) All materia är en förlängning av det andliga. Eftersom allt består av energier så är det bara olika massiva energier. När energin blivit materia så kan man säga att det är koagulerad energi. Jämför gärna med is, vatten och gas. Det är samma beståndsdel i olika massiv form. Din fysiska kropp är t ex den fysiska versionen av ditt medvetande. Ditt andliga du i en verklighetsmanifesterad version. Du är anden och du har kroppen.



Om vi då tittar ur ett attraktionslagsperspektiv på detta så fungerar det så att alla tankar är också energi och om dom får utrymme och tillåtelse att existera och rumstera i våra tankemönster tillräckligt länge tillsammans med känslor som bekräftar dessa tankar koagulerar dessa på ett eller annat sätt till slut till fysiskt form. Det vi ska komma ihåg är att känslan "vinner" alltid över tanken så det räcker inte med att tänka att man vill ha något men känna att man inte har möjlighet att få det. Då uppstår en motstridighet som försämrar attraktionspunkten för det du önskar dig.
Det är därför som det oftast, som tur är, är svårare för de negativa tankarna att manifesteras eftersom dessa inte är inkluderade en känsla av att du vill ha detta negativa som du förfasar dig över. Om du däremot vet vad du vill ha till ditt liv och sen inkluderar en känsla av hur det känns när du redan fått det och en känsla av välbehag så stimulerar du attraktionspunkten mycket snabbare. Då handlar det inte OM du får det - det handlar bara om NÄR. 

Det finns två verkligheter - en fysiskt manifesterad (verkligheten) och en ännu icke fysiskt manifesterad (andlig och mental medvetande) Dessa löper parallellt och allt uppstår först i den icke fysiskt manifesterade verkligheten och SEDAN i den fysiskt materiella manifesterade verkligheten

Man kan se det lite som mottagningen på din mobil. När du vet vad du vill ha, du odlar ditt goda humör och mår bra, slappnar av i tilltro till att det du vill ha kommer till dig ja då kan man se det som att du har full mottagning på mobilen. Om du inte inkluderar en tilltro, ett lugn och ett gott humör till din önskan så betyder det inte att du inte har mottagning eller att inte aktivering av attraktionslagen fungerar. Nej det betyder bara att universum försöker "ringa upp dig" om och om igen men du har inte tillräckligt med mottagning och kan inte ta emot din önskan förrän du flyttar dig till ett område där det råder mottagning. Se det området som att du "flyttar" din sinnesstämning och din tilltro så att frekvensen stämmer överens och mottagning kan ske. Positiv inställning och tillitsfull attityd. Allt ligger då i linje med din inre önskan.

Jag vet det är inte alltid lätt men med träning så fungerar det.
Dagens råd blir alltså att odla ditt goda humör då kommer också tankar av samma karaktär att matcha din sinnesstämning. Och vem vill inte spatsera runt i vardagen med sköna tankar, ett sprudlande humör och ett leende som möter både medmänniskor och våren på ett underbart sätt

Som vanligt säger jag att det här är min tro och sanning. Du kanske har en helt annan. Ta bara till dig det som känns bra för dig och lämna resten.

Kram och ta hand om er och dagen
Själv ska jag till gymmet och svettas in dagen med lite träning. Herregud vad jag mår gott av detta.

Love


måndag 4 mars 2013

Månljusmagi

Det är nåt visst mellan mig och månen. Det har det alltid varit. Älskar att vakna till en ny dag och se hur han väntar ovan takåsarna.

Det blir en bra dag idag
Sånt känner man

Love to you all

Hej hopp i vårkänslor och måndagsglädje...I´m back


Hej alla härliga sköna bloggläsare. Som ni säkert märkt har jag varit frånvarande på sistone. Det är min energi som gått på sparlåga. Jag har varit tvungen att slå ner på takt och informationsflöde för att s a s komma ifatt mig själv. Det är ju ofta vi som brinner för saker som också bränner ut oss så jag känner att jag drar i slow-down-spaken och letar reda på strukturknappen istället för att få lite mer koll på läget.

Har precis vinkat av min ena syster med tåget. Alltid lika vemodigt eftersom vi står varandra nära och avståndet i vardagen är över 40 mil. Förra veckan vinkade jag av min andra syster och även då känner jag att jag saknar den gemensamma vardagen som inte är möjligt när avståndet är långt oss emellan. Att ha systrar är en gåva och jag värdesätter den högt. Nåväl man får mer kvalitet när man väl träffas och det är ju både fantastiskt och skönt runt hjärtat :)

Jag har under dagarna flyttat min atelje till Djurgårdsgatan 47 här i Göteborg. I Majorna närmare bestämt, där Götet faktiskt är som vackrast och charmigast om ni frågar mig. Att jag dessutom bor ett stenkast härifrån gör ju inte saken sämre. Jag delar nu lokal med en annan konstnär nämligen Jenny C Fotograf och det känns SÅ BRA. Det är ljust, kreativt, HÖGT i tak, stora fönster där jag kan betrakta molnformationerna samtidigt som jag målar mina tankar vid stafflit. Det är guld för mig. Jag kommer också att ta emot klienter där och ha mindre kurser. Det är utvecklande att vistas i kreativa miljöer där själsdörrarna kan stå öppna

So here we go folks - I´m on my way back in a more harmony mood and a slower speed.

Puss och kram
<3