lördag 30 juni 2012

Att hänföras mitt i vardagen där livet faktiskt bor

Att tillåta sig att LEVA i vardagen och hänföras av det enkla som finns framför oss här och nu är en gåva som en del människor har naturligt. Andra kan träna upp det, jag lovar. Att inse att livet är som mest vardagligheter och alldeles "vanliga" dagar utan vare sig glamour, glitter eller välfärdsrikedomar i överflöd och ändå finna att vi är rikare än rikast om vi lär oss värdesätta det stora i det lilla. Att inte låta livet glida om oss på raksträckan medan vi letar efter den 
så kallade lyckan.

Lyckan är HÄR och lyckan är DU. 

Den nu tyvärr avlidne komikern och författaren Lasse Eriksson skrev i en av sina underbara böcker:

"Jag har skalat 200 000 potatisar och kan inte erinra mig en enda" 

Det han syftade på var att vi har så mycket vardag och liv i våra liv som vi varken tar notis om eller känner tacksamhet för utan bara låter passera i väntan på något bättre och större. Men vad kan vara större än att vi kan gå, stå, se, höra, lyssna, leva, välja, känna, älska ja allt som vi tar för givet. Vad är större? Leta inte efter blåbärssylt när du sitter mitt i blåbärsbacken med hela marken fylld av de läckraste, energirika och smakrika blåbär. Enjoy istället, här och nu


(Och till er som inte ännu läst den här boken, med samma namn som citatet, vill jag bara säga - gör det. Eller en ännu större rekommendation är att lyssna på den som ljudbok för halva upplevelsen är när Lasse själv läser och framför sina tankar med sin energi och sköna dialekt.)



Jag har under min arbetsvecka i Stockholm fått möta och se så många exempel på tillfällen att förundras, fascineras och hänföras av. Jag har träffat många nya härliga människor som delat med sig av livsöden och mentala ryggsäckar som gjort dem till de individer de är idag. Människor som inte låtit deras sorger stoppa dem att leva fantastiska och innehållsrika liv. Jag stannar, tar in och känner enorm tacksamhet att få dela dessa livshistorier.

Jag har också träffat min fina vän Liv och fyllt på mig själv med energi och inspiration. Vi delade en kväll i vår vackra huvudstad med långa intressanta samtal under en promenad över söders höjder utmed vattnet medan kvällssolen la sin magi över staden. Jag hänförs åter igen över att kunna ta del av en sådan kväll mitt i vardagen och livet. Hon är en liten ängel på jorden med en stark utstrålning och skön energi som når in i mig på ett givande sätt. Som om det inte vore nog hade hon en gåva till mig som gjorde mig lite rörd i hjärttrakten. En önskeask att lägga sin önskan i och bära runt halsen. En gåva att minnas och som påminner om att allt är möjligt. 



När jag ska runda av, packa ihop och sticka hem har min härliga kollega också en gåva till mig för att visa sin uppskattning över vårt fina samarbete. Den ljuvligaste doft man kan tänka och som dessutom är inköpt på Victoria Secret i New York. Inte fy skam mår jag säga. Varje gång jag smörjer mig med denna kommer jag att påminnas om att någon uppskattar mitt arbete och min sätt att dela med mig. Tacksamhet igen.


Hur ofta stannar du upp och tillåter dig att hänföras i vardagen? Över känslan av en färsk persika i handen, smaken av svenska jordgubbar, känslan när ett barn lägger sina knubbiga armar om din hals, leendet från en tacksam äldre dam som fått hjälp över gatan eller hur vackert det är när havet smeker strand i en försiktig våg 


Ha en fin lördag och njut av att vara du
Puss


onsdag 27 juni 2012

När vegetarisk kost i gemytlig miljö och fascinerande livshistorier bygger min dag




Vi har sannerligen en enormt vacker huvudstad, det skriver jag under på. Jag är annars kanske inte den som skulle vilja bosätta mig här på heltid men säga vad man vill om Stockholm men Hermans på Fjällgatan på Söder, mina vänner, är en upplevelse på så många sköna sätt.



Är man dessutom en lite mer alternativ person som jag är det jackpott totalt. Den vegetariska maten, huset, utsikten, inredningen, andan, människorna ja allt. Jag har varit där innan och inmundigat den utsökta vegetariska kosten som är som en fröjd för både öga och gom.


Jag sa det då och jag säger det igen - man borde överväga att bli vegetarian. Ni som inte varit där har jag bara en sak att säga till GÅ DIT och upplev själva.


 Att sedan Fjällgatan i sig är en pittoreskt vacker liten gatan på Söder gör det hela ännu mer värt ett besök.




Vi har tillbringat den här vackra sommarkvällen där med våra blivande coacher på Akademi Coachstjärnan och jag tror att alla var riktigt nöjda med den lilla utflykten. En påfyllnad för själen. Ja och magen också förstås.


  
Jag har också idag samtalat med en mycket fascinerande kvinna och vardagshjälte som märkte mig i hjärttrakten på ett sätt som jag nästan inte kan förklara. Av hänsyn till tystnadsplikt och moralisk riktighet kan jag inte säga vad det gäller eller vem det var. Men jag kan bara äga att vi har det så bra i Sverige och vi är riktigt dåliga på att värdesätta det. Det finns människor som varit med om riktigt svåra saker som fullständigt kastat omkull deras liv, värld, och omgivning och ändå möter de hela världen med en stor famn full av medmänsklig kärlek och ser på livet med glädje, tacksamhet och värme utan att klaga. Jag är lite omskakad och märkt av hennes historia och berättelse så jag var bara tvungen att få dela med mig lite grann. Det finns vardagshjältar omkring oss som sprider ljus likt en fyr på ett mörkt hav trots att de har haft det tyngre än tyngst. Den saken blir man påmind om med jämna mellanrum.

Vilken dag det varit. De ord som spontant kommer upp när jag försöker ringa in den är tacksamhet, energi, fascination och livsglädje. 

Livet är fantastiskt





tisdag 26 juni 2012

När det inte blir som man tänkt sig får man gilla läget och se det från valfritt perspektiv

Är, som jag skrev i tidigare inlägg, i Stockholm och jobbar den här veckan. Jag bor på hotell och hade sett fram emot härliga ensampromenader utefter vattnet intill hotellet där jag bor på kvällarna. Njuta av god mat och möta härliga och ambitiösa kursdeltagare och inspirera och sprida skön energi. Jag kan meddela att den här veckan fick en helt annan start. Kände redan på söndag kväll att jag inte var hungrig, vilket INTE är likt mig för jag är ett riktigt mat-och-mums-monster som älskar att äta i alldeles för stor utsträckning. När jag sedan på måndag morgon känner att ett illamående kryper upp längs ryggraden börjar jag ana att magsjukan håller på att göra entré utan att vara vare sig välkommen eller inbjuden. Nåväl är man envis som jag så arbetar man ändå men det var verkligen en bravad och min energi låg på nivå L Å G och måndagen avslutades med både kräksjuka och feber. Bara att gilla läget och parkera sig under täcket.



Nu har jag dock börjat komma igen med ny kraft och energin börjar återvända. Jag ligger här på mitt hotellrum på kvällskvisten och funderar på livet och varför man ofta har så infernaliskt tråkiga hotellrum. Man kan väl knappast tro att de spenderat speciellt mycket pengar på inredningen och mysfaktorn på det här rummet. Eller vad säger ni? Kanske var det enligt Alfons Åberg-principen man inredde den här gången. Principen om att man måste ha tråkigt ibland för att märka när man väl har roligt.








söndag 24 juni 2012

Miljöombyte förnöjer



Packar ner förnödenheter, bra böcker och svirar om för avfärd till El Stockholmo. Ska arbeta där tills på fredag och möta ett gäng ivriga och ambitiösa blivande coacher i en intensivutbildning hos Akademi Coachstjärnans Utbildningcenter

Ciao och ha en fin söndag alla sköna ni



lördag 23 juni 2012

Saker som gör mig själaglad en dag som idag


När jag får presenter utan någon som helst anledning så blir jag sannerligen extra själaglad. När någon tänkt på mig och köpt något bara för att dom tycker att det passar och för att dom av hjärtat vill ge något till någon de tycker om, ja, då blir jag varm i hjärtat och bubblar av kärlek. Min goa dotter tyckte mamma skulle ha ett peace-hjärta och det kunde inte hamna mer rätt än runt min hals

Som symbol är det dessutom den bästa kombon. Kärlek och fred. Vad kan vara viktigare...

Hoppas ni haft en lika skön midsommar som jag. För mig har det inneburit massor av god mat i mysig miljö, sköna samtal under smattrande altantak i den ljusa magiska sommarkvällen. 

Underbart härligt att fylla på sin mentala måbra-bank med
Kram på Er



Life isn´t about finding yourself, life is about creating yourself


Min nya målning har en inspiration hämtad ur en känsla av att vi kan vara den person vi själva VILL vara
Vi kan alltid byta spår, vända blad och börja om, om vi vill det. Vi sitter inte fast i gamla invanda mönster och vanor om att vi ska vara på ett eller annat sätt. Ibland tror vi bara det. Vi tror att vi är på ett visst vis som någon sagt en gång i tiden eller som vi själva förminskar oss till. Inget kan vara mer fel. Våra liv är våra konstverk och vi är livskonstnärer som kan skapa vilka verk vi själva vill. En del är som jag och vill använda stora penslar och starka färger till sitt livsskapande. Andra vill ha små penslar och måla försiktiga penseldrag i dova, milda färger. Inget är rätt eller fel så länge vi själva skapar utifrån den egna känsla och den egna inre kompassen.
Vem vill du vara? Är du den du känner att du mår bäst av att vara? Finns det sidor hos dig som inte får utlopp och finns det karaktärsdrag som du dämpar pga andras förväntan? 

Känn vad du vill och sätt sen sköna mål för skapandet av ditt härliga livsverk



...och målar man i rosa har man självklart rosaprickig kaffekopp...
viktigt och världsligt ;)



fredag 22 juni 2012

Midsommartankar ...


När midsommar är här och naturen står i den mest praktfulla blom är det ett utmärkt tillfälle att varva ner och njuta av stunden, nuet och mångfalden. Jag tänker ta det lugnt, reflektera och plocka allsköns blommor att smycka både mitt hår och en stång för min lille prins att dansa omkring


Passa också på att ge av hjärtats lust och av dig själv till alla som förtjänar din frikostiga kärlek. Kanske möter du någon som beter sig illa och som du känner inte alls förtjänar din kärlek betänk då att det kan vara så att det är just det han eller hon behöver. Det är inte alltid vi klarar av att säga att vårt hjärta skriker efter kärlek och när vi mår som sämst av kärleksfattigdom beter vi oss inte riktigt schysst alla gånger. Det är DÅ vi kan behöva det som mest. 



Klä dig, omge dig och trivs i sådant som gör dig inutiglad och själavacker. Strunta i vad andra tycker att man ska ha på sig eller omge sig med. Det är DU som designar DIG. ALLTID. När vi känner oss vackra blir vi vackra



Sök stillhet för där kan du vara trygg i dig själv. Där finner du kraft att vara DU oavsett hur det ser ut runt omkring dig



Väga lämna hjärtatryck. Ge, visa och förmedla det som ditt hjärta brinner av. Det är inte alltid det är besvarat men det gör inget så länge vi är ärliga mot oss själva och trogna det som känns inuti. Var inte otrogen mot dig själv - ingen vinner på det


Gå nu ut i denna ljuva sommartid och fyll på din mental bank med skönhet, glädje och lite galenskap. Livet står inte i farstun och väntar tills vi har tid att ta itu med det. Livet bor i detta andetaget...och i detta...

GLAD MIDSOMMAR 
önskar jag alla mina sköna och härliga läsare

Emma

torsdag 21 juni 2012

Poesi är ett sätt att sätta ord, utan censur

Jag brukar inte publicera så mycket av min poesi här på bloggen eftersom det inte är den sortens blogg liksom. Idag slog det mig att bloggen är ett sätt för mig att ventilera med mig själv och med mina läsare och framförallt så ska det vara JAG och inte en alltför konstruerad bild av mig. Jag har lite svårt att vara om jag inte kan vara sann. Kontentan av att leva i fullständig sanning är att man också blottar sin sårbarhet och sin känslighet som människa. Att man är sig själv i alla nyanser och eftersom jag består av så pass mycket poesi så kommer här ett av mina senare verk där jag använder orden som verktyg



När jag inser att känslan är värd sin väntan har himlen redan penetrerat universum


glaspojkar och sönderdrömda sagor

faller försiktigt ur mitt medelålders-blonderade hår


          mina trasiga konturer ger mig nån slags karaktär
och jag döljer inte längre min småtrötta hemlängtan

jag är nog fan den vildaste jag mött
det finns ett lugn i det

jag fyller monologen som aldrig tystnar
med evighet och galenskap
och färgglada toner om frihet vävs i vindar

emotionellt berest och överjävligt hippievacker
är själen som bor i mina kroppsliga tempel

jag är tillfreds med hon som är jag

och i mitt hjärta bor en sjöhäst som lånar
färger från himlen när natten ger vika


/ Emma

AntiJantedamerna har förökat sig (nu igen)




Nu har äntligen dessa två damer kommit i konsttryck. Det är många som efterfrågat dessa så nu är det bara att slänga iväg ett mail med beställning och adress på emma@livskrafteremma.com

Ni kan se alla damer i kollektionen HÄR

När liten blir stor - och jag blir en stolt mor




Så har det då hänt. Ja att alla mina barn gått och blivit vuxna. Min yngsta lilla stjärna fyllde nämligen hela 18 år igår och jag har plötsligt inga omyndiga barn längre, rent teoretiskt.


De kommer självklart alltid att vara mina små sköna skitungar som jag älskar mest i hela världen och som alltid gjort mig stoltare än ord kan beskriva men de är nu så att säga vuxna alla tre.

Det är lite märkligt eftersom många i min ålder har småbarn fortfarande och jag har enbart vuxna barn och barnbarn dessutom. Så härligt att bli mamma tidigt. Det har alltid passat mig utmärkt.

Jag tror det var Björn Ranelid som stiftade uttrycket att vi ska bära våra barn som den sista och dyraste droppen vatten genom livet och jag kan bara hålla med. Vad är viktigare än våra barn....

tisdag 19 juni 2012

Sommarpratare 2012

Nu är det god tid för nedräkning inför sommarpratarna 2012
Jag erkänner och kapitulerar - jag är en riktig sommarpratarnörd
Jag älskar att få en glimt av en annan människas tankar, erfarenheter och ideér
Ibland glada och galna andra, gånger sorgliga och smärtsamma men alla är
medmänskliga berättelser och delar av liv som vi generöst får ta del av
Så här ser årets lista ut. Självklart har jag några som jag ser fram emot
extra mycket och det är bl a Lars Lerin, Emma Viklund, Torsten Flink, Elsa Billgren, Soran Ismail, Jan Lööf, Björn Lindeblad...eller nej det är svårt att plocka ur guldkorn innan för alla är säkert mer eller mindre intressanta på sitt eget personliga vis

Mmm...I look forward to this

JUNI23 Anja Pärson – F.d. skidåkare
24
David Hellenius – Programledare
25
Christina Lampe-Önnerud – Batteriuppfinnare, global entreprenör
26
Jo Nesbø – Författare
27
John Guidetti – Fotbollsspelare
28
Karin Falck – F.d. tv-producent, regissör
29
Trita Parsi – Statsvetare, Iran-expert
30
Yngwie Malmsteen – Gitarrist, kompositör JULI1 Klara Zimmergren – Programledare, manusförfattare
2
Amirzai Sangin – IT- och Telekommunikationsminister i Afghanistan
3
Emma Wiklund – Entreprenör
4
Ulf Ellervik – Professor i bioorganisk kemi
5
Lutfi Kolgjini – Travtränare, kusk, uppfödare
6
Neneh Cherry – Artist
7
Petter Stordalen – Hotellägare
8
Klara och Johanna Söderberg – Artister
9
Daniel Sjölin – Författare
10
Gudrun Sjödén – Designer, vd
11
Heidi Andersson – Armbryterska, programledare
12
Daniel Ek – Grundare, vd Spotify
13
Jenny Jägerfeld – Psykolog, författare, frilansskribent
14
Sébastien Boudet – Bagare, konditor
15
Thorsten Flinck – Skådespelare, regissör, sångare
16
Magdi Abdelhadi – Journalist
17
Katrin Sundberg – Skådespelare, regissör, manusförfattare
18
Björn Lindeblad – Föreläsare, meditationslärare
19
Jan Lööf – Författare, illustratör
20
Elsa Billgren – Programledare, vintagebloggare, personal shopper
21
Daniel Espinosa – Filmregissör
22
Eskil Pedersen – Ledare för AUF (Arbeidernes Ungdomfylking)
23
Rakel Chukri – Journalist
24
Eskil Erlandsson – Landsbygdsminister (c)
25
Marika Carlsson – Komiker
26
Christer Björkman – Producent Melodifestivalen
27
Marta Vieira da Silva – Fotbollsspelare
28
Jan Scherman – Direktör, f.d. vd TV4
29
Lars Lerin – Konstnär
30
Sara Bergmark Elfgren – Författare, manusförfattare
31 Anders Wijkman – Författare, f.d. EU-parlamentariker (kd) AUGUSTI1 Soran Ismail – Komiker
2
Elise Lindqvist – Volontär
3
Ebbot Lundberg – Artist, låtskrivare
4
Hannes Holm – Filmregissör, manusförfattare
5
Märta Tikkanen – Författare
6
Claes Dahlbäck – F.d. styrelseordf och vd Investor
7 Birgitta Svendén – Chef och vd Kungliga Operan
8
Jonas Jerebko – Basketspelare
9
Shima Niavarani – Skådespelare, artist
10
Stefan Löfven – Partiledare (s)
11
Johannes Brost – Skådespelare
12
Martina Haag – Författare, manusförfattare, skådespelare
13
Anders Olsson – Simmare
14
Lotta Lundgren – Matskribent, programledare
15
Ison Glasgow – Artist, radiopratare
16
Lotta Schelin – Fotbollsspelare
17
Amanda Svensson – Författare, kulturskribent
18
Marie Göranzon – Skådespelare
19
Henrik Dorsin – Skådespelare, komiker, sångare

måndag 18 juni 2012

Att vara sjuttio år ung är ibland långt mer uppmuntrande och hoppfullt än att vara fyrtio år gammal.

Ibland tänker jag på det här med ålder och vad det egentligen säger. Vad betyder 43 år för dig och vad betyder 43 år för mig?

Tänk om vi istället för att fråga hur gammal man är frågade varandra hur många sorger man är, hur många insikter man är, hur många riktiga glädjekällor eller hur många kärlekar man är. Så mycket intressantare och så mycket större värdemätare det skulle vara om våra medmänniskor än att veta hur många dagar man upplevt.

Det finns ju t ex dom som överlever ett helt liv utan att LEVA och utan att uppleva någonting av själva livsinnehållet och omvärlden och det finns dom som har visheten att leva varje minut som om den vore den sista.

Siffran 4 placerad bredvid siffran 3 säger mig egentligen ingenting. De finns de 23-åringar som anser sig livströtta, för gamla eller avdankade. Det finns de 83-åringar som gnistrar av livskraft och fortfarande är nyfikna på livet och vad det kan ge. Jag har mött män som varit många år yngre än mig men som bär vishet och  livsintelligens som är mycket större än min. Jag möter barn som ser ur ett större och vaknare perspektiv än många medelålders förstå-sig-på-are.



Vad är ålder då? Är det ett slags enhetsmått för att vi människor vill ha kontroll och därigenom vill kunna mäta hur vi i nuläget förhåller oss till födsel och död? I så fall dumkorkat eftersom vi inte vet hur länge vi ska existera i den här kroppen. Ingen har ju skrivit kontrakt med någon däruppe om att vi ska ha x antal år till vårt förfogande. Nej, så att försöka skapa en mätbarhet eller måttstock mellan födsel och död via åldern torde vara fullständigt meningslöst.

Tänk också alla dessa som lägger energi på och har huvudbry över att andra som lever i förhållanden där ålderskillnaden är större än samhällsmallen. Och gud bevars om dessutom kvinnan är äldre än mannen ja, då är det nästan straffbart och "hur tänker dom egentligen" "hur ska dom kunna ha något gemensamt" är en vanlig fras bakom deras förälskade ryggar. Ja hur tänker dom? Förmodligen inte alls eftersom dom väljer att KÄNNA istället för att tänka. Dom väljer kanske att låta kärleken växa och dom väljer kanske att älska någon som ger glädje, lycka och livsstimulans på flera nivåer. Det kan ju vara så att de möts på ett själsligt plan där balans och jämbördighet är en slags själslig häftmassa som håller samman och som struntar totalt i ålderskillnader, kulturtillhörighet eller kön. Hur kan det vara fel pga hur många år man levt eller inte levt.

Nej ålder är en märklig uppfinning som skapar nojor, komplex och totalt onödiga dömanden. Vi instiftar fack där vi sätter in människor i samma åldrar och gud nåde oss om vi avviker.

Time for change om man frågar mig. Ålder är en siffra och nästa gång jag undrar hur gammal någon är ska jag fråga hur många kärlekar den är, hur många sorger den är och hur många fantastiska glädjeminnen den är eftersom antalet år är för mig fullständigt oviktigt. 


lördag 16 juni 2012

Cyberspace "elektroniska fotboja"

Jag har sagt det förut och med risk för papegojeffekt och upprepning så säger jag det igen - Förr hade man Jesus nu har vi Facebook. 

Det är helt galet med denna eviga uppkopplingen som är en del av vår samtida vardag. Vi är alltid tillgängliga och vi har kontoret med oss på fickan vart än vi går. Vi proppar oss fullastade med digitala bilder som lagras i våra cellminnen men vi låter de naggade gamla fotografierna ligga ensamma och övergivna i något gammalt glömt fotoalbum. 



Vi har inte en aning om vem som sitter bredvid oss på spårvagnar, bussar och tunnelbanor men vi vet exakt vad kändisar och bloggstjärnor äter till frukost och vilken kräm som användes till ansiktet eftersom skärmen framför oss är den vi umgås mer med än de människor som finns omkring oss i vår direkta närhet.
GPS:en tar oss till destinationer så vi slipper se oss omkring och (hemska tanke) fråga en medmänniska om vägen.

Tänka är en förlegad företeelse eftersom vi idag kan googla det vi behöver och låta bloggarna ge oss de nyheter, den info och den input vi behöver.

Pinkoder, lösenord och användarnamn är livsviktigare än något annat i vår närmsta vardag. Vem behöver personliga möten med post och bank när allt sköts från ditt ständiga portabla kontaktnät via din livsviktiga skärm som är länken till världen omkring.

Tillgängligheten gör oss ständig påkopplade och därigenom också aldrig någonsin avkopplade. Maximerat informationsflöde och minimerat exformationsflöde.

Fantastiskt vad vår nya värld har exploderat oss rakt in i högteknologins magiska under.  Men ingenting är gratis. Mina kära vänner allt det här har ett pris och det är högt. Vi betalar med vår N Ä R V A R O. Räntan som tillkommer en del kallas utmattningsymtom. 


Vi bär alla cyberspace elektronisk fotboja. Gott att veta är att du har nyckeln till bojan och kan själv välja hur högt pris du vill betala.
Viktigt att veta är kanske att de magiska stunder av liv gnistrar till i vardagen och i mötet med andra. Visst är det av godo med allt utbud vi har tillgång till via nätets omfång, men sätt det aldrig framför själva livet. Betala inte med din värdefulla närvaro av liv. Betrakta en sädesärlas läten ibland utan att twittra om det och följ molnformationer utan att bryta magin med att föreviga ögonblicket med ett foto till bloggen. Byt inte ut den junivackra klarblå himlen mot skärmens statiska ljus. Livet är insprängt i det lilla och missa för guds skull inte det vackra i det vardagliga medan du facebookar.

Stäng av ibland och ge livet en chans att vara gammaldags, manuellt och skönt enkelt. 

Det tänker jag göra
(när jag bloggat klart förstås...ja och just ja när jag lagt ut detta på Facebook...eller ja när jag kollat av mailen och svarat på dessa...eller nej jag måste logga in och föra över pengar först...men SEN så...aj då glömde att jag måste göra en faktura och maila iväg till en kund först...N E J, jag loggar ut och kapitulerar nu...bye folks...livet väntar:)


Uttryck tacksamhet och sätt goda hjul i rullning - uppföljning

Jag försökte häromdagen starta en liten trend eller vana eller tanketråd hos er läsare att tacka 4 personer, instanser, företag eller liknande varje dag. Klicka HÄR för att läsa inlägget. Jag kan väl meddela att det gick så där. Som Ni vet så struntar väl jag i det och kör ändå. Det var några tappra och sköna läsare med stort hjärta som hakade på och jag tänkte dela med mig lite av en dags tacksamhet för mig.

Jag började med att tacka den otroligt morgonpigge och glade städaren som tömde papperskorgar och städade upp efter gårdagens ungdomspartaj i Slottskogen så att vi dagen efter skulle kunna njuta av den fina naturen här i hjärtat av Göteborg. Han blev både glad och förvånad. Han nämnde att han aldrig någonsin tänkt på det ur det perspektivet och att aldrig någonsin tackat honom. Det var ju, som han uttryckte det, bara hans jobb. Men jag uppskattar det i alla fall innerligt och nu vet han om det och kan känna att hans arbete betyder mer än han kanske anade innan.

Mitt nästa tack var till den otroligt goa´kvinnan i kassan på Hemköp vid Chapmans torg som alltid bär ett varmt leende och ett glatt ord till sina kunder. Jag tackade för hennes varma bemötande och förklarade att världen behöver fler sådana som henne. Hennes leende gör mångas dag.

Mitt nästa tack var till en kursdeltagare som jag kände sådant stort engagemang ifrån och som på ett modigt och naket sätt delat med sig och förgyllt tillvaron för hennes andra kurskollegor. Det är modigt att vara sig själv utan masker ibland.

Bild från Slottskogspromenad där jag avnjuter av naturens ljuvlighet
som serveras gratis i all sin generositet

Mitt sista tack var faktiskt till Universum (vilket är lite fusk eftersom det skulle gälla personer) för att jag får ta del av det här äventyret som vi kallar liv och för att jag har möjlighet att njuta av den magiskt vackra naturen som visar sig från sin kanske bästa sida just nu. Det är ju trots allt ingen självklarhet att just jag ska ha två ben att vandra med, ögon att betrakta med, öron att lyssna med och ett doftsinne att avnjuta all blomdoft med.

Idag ska jag tacka fyra nya härliga personer och öka både deras, min och den kollektiva energinivån
Dela gärna med er om ni har uttryckt oväntad tacksamhet till någon medmänniska.
Ni vet det kostar så lite men GER så mycket att visa tacksamhet

Hur har det gått för er?

tisdag 12 juni 2012

Uttryck tacksamhet och sätt goda hjul i rullning

Hur många har du hunnit med att tacka idag...eller i alla fall denna vecka? 

Ofta känner vi en viss tacksamhet för något eller någon men vi säger det inte uttryckligen. Ibland t o m tänker vi att "det vet han ju redan att jag tycker" Hur ska han veta det om vi inte säger det och varför inte säga det igen för det behöver vi alla och det höjer både en annan människas kraft, energinivå och värde. Eller ännu värre städerskan på jobbet får aldrig veta att hon gör ett bra jobb men hon får direkt veta om hon glömt att torka av en bänk eller fyllt på papper någonstans. Berätta för henne vad glada ni är att hon är där och gör er tillvaro så mycket bättre.

Kontentan av tacksamhet stannar inte bara där heller för när vi uttrycker vår tacksamhet höjer vi även den kollektiva energinivån och den kollektiva måbra-känslan hos vår omgivning runt omkring.

Vi påverkar också oss själva när vi gläder andra genom att visa vår tacksamhet. Det händer något inom oss som gör oss väl till mods.

Så why dont we start doing it every day folks. Det kostar ingenting och ger så mycket. Vad sägs om att uttrycka tacksamhet till minst fyra personer, myndigheter, butiker eller vad det nu må vara, varje dag. Vad sägs om att vi gör det allihop och sen återberättar vi här på bloggen för att inspirera och motivera varandra. Ni vet - vi är MEDmänniskor inte MOTmänniskor. 

Leta gärna upp mig och adda mig på Facebook om ni hellre vill dela med er där och tycker att det är lättare. Klicka på HÄR för att komma till min FB-sida 
Ni är välkomna <3

Så hey nu kör vi - visa världen ert goda hjärta och visa tacksamhet varje dag. Jag lovar att det kommer att hända grejer du inte har räknat med.

Lycka till och kom ihåg att du är både unik och skönt härlig



Jantelagsfascismen som bor lite varstans gör stereotypa kopior av från början sköna original

Passion är naturligt implementerat bränsle som ger livet LIV till livet. Med andra ord LIVSKRAFT
Livskraft är det som bubblar inom oss. Det som bubblar inom oss är kärnan i vår egen existens. Så för mig är passion en livsnödvändighet. Det har alltid varit så men jag har inte alltid bejakat detta.
Jag är uppfödd i Jantelagsland där man inte sticker ut eller tar plats och passion är halvtrams och småflummigt. Det har absolut förbättrats de senaste åren och glad är jag för det. Dock är radhusmaffian, stilpoliserna och samhällsmallsvakterna fortfarande inte arbetslösa där uppe på landbsygden i Dalarna där jag växt upp och tillbringat den största delen av mitt liv. Missförstå mig inte nu för jag älskar mitt Dalarna och det är den tryggaste och finaste platsen på jorden och kommer alltid att vara "hem" även om jag bor på Västkusten, men just Jante-grejen klarar jag mig rätt bra förutan


Det finns en charm i det hela om man kan ha distans och förhålla sig med perspektiv till den här Jantelagsfascismen. Men när den trycker ner personligheter, formar människor till stereotypa kopior av varandra eller försöker strypa tillförseln av blommande personlig potential hos annorlunda och härligt passionerade människor då är det allt annat är charmigt.


När jag var ungefär 37,5 år var det på något sätt nog. Då kände jag att antingen måste jag låta mig själv vara mig själv i all den färgstarka passion som min personlighet inhyser eller så kan jag lika gärna lägga mig ner och dö. Jag och en jämngammal konstnärsvän brukar skoja och kalla det för vår trettiosjuochetthalvtårskris. En slags gräns då både hon och jag trillade ur vår mall och allt ställdes på ända och vi började om. Jag började våga. Våga vara livsbejakande, ta ut svängarna på ett nytt sätt, fri att blomma ut och bejaka passionen till allt det som får mig att glittra. Det här är inte lätt för det betydde självklart konsekvenser på olika plan och områden i mitt liv. Många rynkade näsor, höjda ögonbryn och "tyckanden" som jag fick lära mig att leva med.
Men det fick vara värt det, och det VAR värt det också för nu blev mitt liv mera MITT än innan om ni förstår hur jag menar. Mitt liv blev plötsligt aktiverat med det egna bränslet och inte andras bränsle som är baserat på andras förväntningar över hur jag ska vara och bete mig.


Idag gör jag saker som faller mig in, som jag har lust med, som berikar mig och som gör mig galet glad i själen. Det är förmodligen fortfarande dom som tycker att jag borde göra på något annat sätt men jag bara släpper det. Jag blir ju inte lyckligare, starkare, smartare eller snyggare för att jag förminskar mig själv och följer andras livsråd och förväntningar. Man kan inte värdera sig själv utifrån andra för vi vet ändå aldrig vad de tycker.




Så mitt råd till alla er läsare - va er själva, brinn av er egen passion, var slagkraftiga i er egna personlighet för ni är så mycket starkare än ni anar och tror. Och vi vet ju inte hur långa vi är förrän vi mätt oss så gå ut i livet och känn var dina gränser går och var du har i din outnyttjade potential. Människan består inte mest av vatten som man trott innan, hon består av mest outnyttjad potential. Use it!


puss o kram

söndag 10 juni 2012

Konstens förmåga att vara ett själsligt skyltfönster för omvärlden att ta del av


"Dont wait, the time will never be just right"
Akryl på duk

Nytt målningsresultat från ateljén. Jag älskar att släppa taget om konventionerna och bara skapa utan betänkligheter. Att öppna sinnena och låta det som vill komma ut. Det handlar ju om att visa för världen utanför vad som rör sig i min värld "innanför"
Den här målningen har en tanke bakom sig om att inte hela tiden sätta det vi vill på vänt och tro att man ska ta tag i sen. Livet står inte i farstun och väntar. En påminnelse om att göra det man VILL och drömmer om här och nu.
Don´t put life on hold - live it




När man tror att det är dags att stänga av "burken" totalt för säsongen händer det plötsligt....



När jag precis börjat på allvar att konstatera att jag inte behöver tänka på TV en enda gång under sommaren, dels för att programutbudet håller en tämligen ruskigt låg nivå under den här delen av året men också för att jag tycker att det finns så mycket annat att sysselsätta sig med som är av större värde och mer substans än halvtaskigt TVtittande. Ja vad hände då...jo en nyprogramserie börjar på söndagskvällar kl 21,45.
En realityserie om och med KONST. Jag skriver det igen ifall att inte ni heller kan tro att det är sant. En ny serie  om och med KONST. Bra konst var det dessutom.
Hur ska jag uttrycka mig utan att verka fullständigt freaky - JAG ÄR LYRISK och mina söndagskvällar hela sommaren är spikade. (nåväl det är ju SVT så det går ju också att se på webben)
Heja SVT för att ni kan det här med TV och som om det inte vore nog betyder ju det dessutom att det inte avbryts av några irriterande och fördummande reklampauser. 
Bara att koka kaffe, dra på mysbrallan and enjoy the show.



lördag 9 juni 2012

04.20 pip...dags att möta dagen...före alla andra



Att möta en ny oanvänd dag är nog nästan det bästa jag vet. Att vara uppe i ottan och ta del av själva födelsen av dagen. Nu blev det ju dock lite VÄL tidigt idag eftersom uret endast visade 04.20 och mina ögon absolut inte hade några som helst planer på att lägga igen sig igen och somna om. Vad gör man, jo man går upp, brygger en kopp amatörlatte, tänder ett fladdrande stearinljus och sätter sig i stillhet i sitt vidöppna fönster mot världen och tänker tankar i enskildhet. 



En duva hörs någonstans i bakgrunden och kanske lockar den på sin älskade som försvunnit i natten. Ett stilla sommarregn smeker gatan och gör luften underbart skön. En man kommer travandes och småsjunger för sig själv. Jag gör snabbt en egen liten bedömning om att han kommer från en skön efterfest där man sjungit och haft det både gemytligt och gott i goda vänners lag. En dam med höga klapprande klackar kommer med bestämda steg och en resväska på släp. Hon ska förmodligen med ett tidigt tåg från centralen för hennes steg är fokuserade och målinriktat styrda mot spårvagnshållplatsen.


Annars är det bara jag och min lilla svarta fara Biron som är vakna här på min gata i Majorna denna okristligt tidiga morgon i juni. Att få vara ensam med världen när världen ska vakna är en ynnest för en tänkare som mig. Jag pratar ofta om att livet kommer närmre vid vissa tillfällen och liksom släpps in i vardagssprickorna. Att göra sådana här saker är, för mig, att släppa in livet i vardagssprickorna och göra synligt det som är av vikt.



Jag tänker också på det här med att jag älskar regn så mycket. Jag tror det har sitt ursprung i att det finns en ärlighet i regnet. En slags renhet och naturlighet som lockar fram en doft som är nästan obeskrivlig. Regnet gör inga anspråk på att vi "måste" göra saker eller att vi måste ta vara på det på det sätt som soliga dagar gör. Jag älskar självklart solen, ljuset och allt som hör därtill, men jag är nästintill lika förälskad i fina, lätta regn om sommaren.

Det är något fint i att vara människa och förvalta det med den omsorg och vilja som kommer ur den egna känslan och inte ur andras sätt att se på livet och allt som hör därtill. Vill man vara uppe och "filura" omkring kl 04.20 på morgonen ja, då ska man göra det tycker jag. Jag är förmodligen inte lika kaxig kl 21 ikväll när man förväntas vara lite söndagssocial och känner att ögonen har lust att ta igen den sömn de missade när natten precis bytte namn till morgon. Men det är ett annat problem som för övrigt kanske inte ens uppkommer så jag stannar kvar i stunden och njuter stillhet, ensamhet, morgonljus, lätt sommarregn och är livet nära här och nu




var god stör ej - själslig städning pågår

Idag är en tänkande dag. Jag har i och för sig alltid tänkande dagar för jag är den sortens person. Det kanske man intne kan tro. Jag är förvisso en gla´skit som älskar att inspirera och motivera andra och mig själv. Men jag är också en djuplodad liten filosof som gärna vänder ut och in och funderar mer än lovligt på livet och dess härliga och märkliga förtretligheter. Jag tycker om att vara livet nära och ge själen svindel emellanåt.

Har ni t ex tänkt på att man kan existera i flera år utan att egentligen LEVA och så plötsligt exploderar livet framför en på en tiondels sekund. Intressant och märkligt kan jag tycka.

Något annat som huserar under min trassliga frisyr denna sköna och lite småkyliga morgon i juni är hur vi människor möter varandra och vad vi är ämnade att lära varandra i mötet. Jag har under en tid dragit jag på mig en hel del kantiga människor som "kliver på" i mitt liv utan att vare sig knacka eller vara inbjudna. Ja jag förstår att det är mitt uppdrag att se till att omge mig med de personer som jag stämmer överens med och som ger mer energi än suger och välja bort resten. Men ibland bleknar liksom min kraft och jag kommer på mig själv med att inte vara min egen ledare och säga stopp i dörren, om ni förstår hur jag menar. Jag är inte tillräckligt tydlig i min dialog och i mitt förhållningssätt och då tar andra människor gärna kommando över mig. Så har det alltid varit.

Det som är mest konfunderande just nu är huruvida detta händer just nu och vad i mig som fått mig att backa och inta en viss passivitet.

Nej vi måste stå upp för oss själva annars tar någon annan över och ställer sig på oss. Det är ju trots allt bara jag som har access att ta hand om den här biten i mitt liv. Ny strategi och aktiva handlingar står på att-göra- listan för den närmaste tiden. Here I am and I´m proud of beeing me. Dags att vara tydlig i konturerna och hålla själen i handen när kraften tillfälligt tryter. 

Var god stör ej - själslig städning pågår

Ciao alla sköna


fredag 8 juni 2012

Målning där min poesi fått landa

"Akrylmålning på duk"


Blek väntar månen kväll
himlens stjärnor har redan landat
Vi är vackra på fler än tusen sätt
Så befria dina sinnen
för det finns ett lugn i det här
/Emma





Stå inte bara där....kliv på i min ytte pytte lilla atelje

Små små axplock från min lilla atelje i Masthugget där skapandet och kreativiteten är en ledstjärna
Kom och måla med mig vetja. Är ni ett gäng på fem kreativa själar så kan ni lägga en trehundring var så ordnar jag en kreativ skapande kväll med hembakt fika, målande och allmänt mys.
Vi håller på så länge vi har lust och ork och skapar från hjärtat = heart-art 


Antika röda sammetsstolar är något jag är svag för så självklart fick det flytta in tre sådana hos mig


AntiJante damer på rad


I en kreativ oas finns det självklart böcker


Ja vem ska annars stå upp för oss


Färska blommor och tända ljus är ett måste


Och rogivande buddhor förstås..


En liten lykta av ljus lyser upp en del av min stora änglamålning


Just imagine....

VÄLKOMNA
<3