fredag 21 september 2012

Att få uppleva ren och sann kärlek kostar mod och galet mycket tillit

Jag hade en klient en gång som led av smärtsam svartsjuka och tyckte, som så många andra, att felet självklart berodde på partnern. Mannen som inte kunde förstå hur det var att stå bredvid någon som tittar på andra kvinnor. Klienten, som vi kan kalla Monika, led enormt av att veta att det eventuellt fanns en möjlighet att hon itne skulle få leva med honom i resten av sitt liv. Jag frågade henne om problemet var hennes eller hans. Hon svarade att problemet självklart var hennes men skulden låg på honom som inte kunde anpassa sig och kompromissa. Hon ansåg att när hon nu sagt till honom otaliga gånger att han inte fick titta på andra, så var det upp till honom att följa detta, om han nu älskade henne verkligen.

Ja, visst man kan ju hålla med henne eller i alla fall till en början förstå henne. Det här är inte ett unikt problem utan istället ett rätt vanligt förekommande problem i våra relationer.



Om vi då plockar ner detta lite grann och kikar på vad det EGENTLIGEN handlar om och vad vi vill att kärleken ska bestå av. I grunden ser det ut som följer: Vi kan aldrig ändra någon annan människa i världen mer än oss själva om vi fortfarande vill behålla den fria, äkta och sanna kärleken. Så ÄR det. Om vi försöker göra om den vi älskar försöker vi göra det omöjliga. Likvärdigt med att försöka styra vinden eller stoppa regnet. Det vet vi ju hur bra det går. Vilket mandat tror vi att vi besitter om vi tror att vi har access till någon annans känslor, beteenden och ageranden. Ponera att vi ändå lyckas med att ändra någons ageranden och vår partner går med sänkt blick, slutar tilltala andra kvinnor och totalt avsäger sig all kommunikation med andra människor av motsatt kön. Vem har vi då skapat av vår vän som vi älskar mest i världen? Vad har vi tagit oss friheten att göra? Jo vi har helt resolut tagit makten över någon annans identitet i kärlekens namn.

Vill vi verkligen att dom ska stanna hos oss för att vi tvingar dom till detta genom svartsjuka, regler, förmaningar och skrämselpropaganda? Eller vill vi att dom ska stanna hos oss för att vi är dom bästa versionerna av oss själva och därigenom så älskavärda att dom inte kan göra annat än älska oss ÄVEN om de råkar prata eller titta på någon annan av motsatt kön. Är ni med på skillnaden där?

Något annat som vi gör när vi agerar så här är att vi också baserar vår egen lycka på andra människors beteende. Det är alltid en dålig idé eftersom det innebär att vi ger bort vår makt och gör oss offer för yttre omständigheter. Vi är alltså i en beroendeställning till vår partner.
Vi stryper också den sanna fria tillförseln av kärleken varje gång vi försöker göra den andre till någon annat än vad han själv vill.

Skulle det bli för jobbigt är det nog istället en idé att fundera på om det är rätt person man lever med. En annan tanke man kanske bör ställa sig är vad det är i MIG som gör att jag inte litar på att min man älskar mig och stannar hos mig även om han tittar på andra. Vänd fokus inåt istället för att agera utåt i det här fallet. Inventera dina känslor och se vad de säger dig. Kanske har du en självbild som är skev eller en självkänsla som behöver tas om hand.



Vi är djur och vi har olika attraktionspunkter. Vissa människor klickar vi med och andra inte. Hur i hela världen skulle vi kunna förhindra detta? Det är bara att konstatera att om vår partner skulle träffa någon annan så gör han det ändå oavsett om jag förmanar honom  eller ej. Risken är dock större att detta sker om vi beter oss illa, agerar på svartsjuka och instiftar regler för vår partner. Eller hur?

Människor gör vad de gör och älskar som de älskar.
 Det har alltid varit så och det kommer alltid att så förbli.

Det finaste vi kan ge den vi älskar är förmågan att flyga fritt i sin egen identitet. Hjälpa den andre att blomstra i sin fullaste prakt och våga göra detsamma. Att ha tillit till den vårt hjärta slår för och leva i stunden. Vi vet att vi har ett NU tillsammans och har möjligheten att njuta av det och förgylla det efter bästa förmåga. Ta ansvar för våra egna känslor och handlanden och också ta ansvar för att vara den bästa av medmänniskor utifrån de förmågor vi har, här och nu. Det finns inte skrivet i stjärnorna eller något uppgjort kontrakt att vi får behålla den vi älskar tills tiden tar slut. Men vi vet att vi har möjlighet att älska NU.

Just open your heart and let the spirit of love be free


5 kommentarer:

  1. Så härligt, sunt och sant skrivet Emma.
    Visst är det så. Urvackra tavlor dessutom :). Höstliga varma kramar//Anki

    SvaraRadera
  2. Håller med dig i varje ord. Men svårt att hitta min kärlek i livet :)

    SvaraRadera
  3. Vackra ord och supervackra tavlor!

    SvaraRadera
  4. tack rara Anki, Marie-Louise och Annica....tack för att ni läser och kommenterar
    kramar till er stjärnor

    SvaraRadera
  5. Underbar text. Kan bara hålla med.

    SvaraRadera

INSPIRATIONSHELG

Tillhör du också en av oss som levt upp till andras förväntningar gång på gång. Trots att det ibland inte alls legat i linje med Din...